- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
470

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gladshem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

470

sig deri, o. G:s lekar utgjorde en del af de offentliga
högtidligheterna. Det war i synn. hos Romarne, som denna smak
urartade til raseri. G. betjente sig af twå korta swärd, samt
anföllo och förswarade sig med båda händer. De öfwerwunnes öde
berodde af folket, som merendels benådade de tappre, och gaf
signal at döda dem som wisar sig wara fege. Åt Jupiter offrades
G:s blod. De mottogos i Herkulis tempel, och de som fått afsked
uphängde sina wapen öfwer tempelporten. Roms tyranner twingade
mången gång Senatorer och Riddare at infinna sig wid dessa
blodiga lekar; och under Commodi regering sågos romerska damer
roa sig m. detta skamliga yrke, och yfwas öfwer deras mod och
deras wanära.

GLADSHEM (Nord. M.), enligt prosaiska Eddan, et tempel der säte
war för 12 af Gudarne, o. et högsäte för Allfader. Det år den
prägtigaste och största boning som ar byggd på jorden: allt både
utan o. innan likt guld.

GLANUR, se SOL.

GLANUS, en af de söner som Herkules under sitt raseri kastade i
elden.

GLAPHYRÄ, en stad i Thessalien, hwars inwånare gingo til Troias
belägring.

GLASER, GLASIS LUND (Nord. M.), en lund utanför Walhalls portar,
hwars trän buro gyldene i fr

GLAUCA, 1. – dotter af Saturnus, kom til werlden tillika med
Pluto, men wisades ensamt för fadern, på det han icke skulle
upsluka brodern. 2. – En rygtbar Amazon. 3. – En af Danaiderna.
4. – Dotter af Cycnus, trål hos Ajax 2.

GLAUCE, 1. – en källa i Korinthus, så kallad efter Glauce, som
kastade sig deri, i hopp at finna et förwaringsmedel emot Medeas
förtrollningar. 2. – Dotter af Treon. Se CREUSA. 3. – Moder til
den tredje Diana och gemål åt Upis. 4. – En as Nereiderne.

GLAUCIA, dotter af Skamander, blef kär uti och hafwande af
Deimachus, då han och Herkules kommo at belägra Laomedon i
Troja. Deimachus stupade. Glaucia, som frugtade at bli illa
behandlad af sin slägt, i fall hennes kärleks äfwentyr blefwe
bekant, gaf Herkules förtroende af sin belägenhet. Han hade
medömkan m. henne, och som han wille rädda Deimachi heder, tog
han G. med sig til Bæotien, der han lemnade henne åt Eleonius,
Deimachi fader, hos hwilken hon framfödde en son som kallades
Skamander. Då denne blef mägtig i landet, gaf han floden Inachus
namnet Skamander och sin moders namn åt en liten bäck. En källa
gaf han namnet Acidusa, efter sin gemål, m. hwilken hon fick tre
döttrar, dem man länge hedrade under namn af de 3 Jungfrurna.

GLAUCIPPE, en af Danaiderne.

GLAUCONOME, en af Nereiderne.

GLAUCOPIS, den blåögda, et Minervas tilnamn.

GLAUCOTHOE, en af Nereiderne

GLAUCUS, 1. – son af Neptunus o. Nais, ell. af Anthedon 2. och
Alcyon, eller af Eubæa och Mercurii son Po-ybius, war en
namnkunnig fiskare i staden Anthedon i Bæotien. Då han en dag i
graset wid stranden hade lagt fisk som han fångat, märkte han at
den sprattlade på et besynnerligt sätt och kastade sig i hafwet.
Öfwertygad at detta gräs hade en särskilt egenskap, smakade han
derpå och följde fiskens exempel. Oceanus o. Tethys afklädde
honom allt dödligt, och uptogo honom ibland hafsgudarnes antal.
Anthedon upbyggde et tempel och påböd offer åt honom. Då
Pausanias lefde, såg man ännu i staden G:i hopp, eller stället
hwarifrån han fastade sig i Hafwet. Der fans sederamera et
orakel, som ofta rådfrågades af sjöfarande. Athenæus säger at G.
blef kär i Ariadne, då hon af Bacchus bortröfwades til ön Dia;
til straff bands han af Guden med winref, men fick tilfälle at
komma undan. Enligt Diodorus Sic., war det han som wisade sig
för Argonauterne under skepnad af en hafsgud, då Orpheus, wid
tilfälle af en storm, gjorde et heligt löfte åt Gudarne i
Samothrake. I striden emellan Jupiter o. Tyrrhenierne blandade
G. sig med Argonauterne, och war den ende som gick derifrån
osårad. Tolk hos Nereus, förutsade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free