Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gnomider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
473
niskosläqtet. De tros waka öfwer grufwor och förborgade skatter.
Kabalisterne föregifwa, at G. lifwa de oskäliga djuren, men på
et sätt enligt med djurens organisation och deras eget
temperament. En högmodig Gnom lifwar således den wäxten som
kallas spansk ginst, Spartium junceum, en grym besitter tigerns
kropp, o.s.w. Man antager äfwen et oräkneligt antal af
utomordentligt små G., hwilkas syssla är at lifwa alla slags
insekter, både synliga och osynliga. Se SYLFER, UNDINER,
SALAMANDRER.
GNOMIDER (Kab. M.), qwinnorna bland Gnomerne.
GNOMONIKEN, se HOROGRAFIEN.
GNOSIA, GNOSSIA , GNOSSIS, GNOSIS, Ariadne, få kallad efter
staden Gnossus på Kreta. – Corona ell. Stella war Ariadnes
krona, som Venus hade gifwit åt Bacchus, och han sedan åt
Ariadne. Den upflyttades ibland stjernbilderne (Norra Kronan).
GNOSSUS, en af de tre förnämsta städerna pa Kreta, som Homerus
säger wara konung Minos’ residens. Der fans en labyrint och
Jupiters graf. Jupiters o. Junos bröllop firades på stranden af
en å i grannskapet.
GNOSTIKERNE antogo en wäldig skara af Genier som frambringa
allting här i werlden. Ibland dessa Genier hedrades de, som
troddes hafwa gjort menniskoslägtet de wigtigaste tjenster. G.,
som påstodo sig genom deras uplysning wara upsatte öfwer andra
menniskor, ansågo den anden ell. magten, som lärde menniskorna
at äta af kunskapens träd, såsom det wäsendet hwilket gjort
menniskoslägtet den största tjenst, och de dyrkade honom under
den skapnad han antog för at underwisa menniskorna. De höllo en
orm innesluten i en bur, och när tiden til dess fest inföll,
öppnades bur-dörren och ormen framkallades: han kom, gick up på
bordet der bröden lågo, och slingrade sig omkring dem. Detta
ansågo de för deras nattward och et fullkomligt offer. Sedan
ormens dyrkan war förrättad, offrade de, genom honom, en låfsång
åt den himmelska Fadern, o. så slutades mysterierne. – Origenes
har åt oss förwarat deras bön, som war en obegriplig rotwelska
snarlik alchymisternes språk. Af denna bön ser man likwäl, at de
ansågo werlden lyda under åtskilliga magter; at de trodde dessa
magter hafwa skilt deras werld ifrån de andra och, så til
sågandes, fördjupat sig deri, samt at själen, för at återkomma
til himmelen, borde beweka eller bedraga dessa magter, och gå
incognito öfwer ifrån den ena werlden til den andra.
Gnostikernes chef hette Euphrates.
GODAN ell. GODANAM, (se WODAN), kogåfwan, (Ind. M.), ett af de
twå kärlekswerk, som Indianernes religion anser såsom de mest
förtjenande. Denna skänk gifwes wanligen wid lifwets slut.
Sällan undandrager man sig den, då man har råd dertil. Den
döende gifwer kor åt brahminerne; och som han bör tilkännagifwa
sin wilja genom säkra och offentliga bewis, så bör han widröra
det djur han erbjuder, och den är koswansen som presten sticker
i handen på honom: I pagoderne ser man et antal taflor, bwarpå
denna wackra handling är utinärkt, hwilket ipgifwit Indianerne
den tron, at de woro säkre om en ewig lyckfaligheL om de i
fjältåget hålla en köswans i chandem De anse sig mycket
lycklige, om de i dödsktmden kunna gifwa en sådan skänk. Se
BUDANAM, CANNIGADANAM.
GODE GRIM, se GODMUNDK.
GODHEIM (Nord. M.) kallas den tredje werlden, Gudarnes hemwist.
På några ställen i sagorna gifwes detta namn åt mannen Odin och
hans följeslagares fordna hemwist i Asien.
GODHETEN (Sinneb. l.). Aurelius gjorde henne til Gudinna, och
lät upbygga et tempel åt henne på Capitolium. Hon är klädd i en
robe af guldgas och krönt med en krans af winruta; hennes
attributer aro en pelikan som hugger sig i bröstet för at föda
sina ungar, ell. ock et ungt träd, som wäxer wid brädden af en
bäck.
GODMUNDR (Nord. M.), broder til Geirröd och Utgårda-Loke, bodde
på sin gård Grund och regerade öfwer Gläfiswallar, en del af
Jötenhem. Han hade et horn kalladt Gode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
