Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Granatäplet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
479
sta bokstäfwerna i alfabetet. Andre afbilda G. såsom en ung
qwinna, hwilken håller en fil, och ur bröstet rinner mjölk.
Stundom förenas dermed et Minervas tempel, hwartil upgången är
mycket swår; solen är i sin upgång.
GRANATÄPLET(Sinneb. l.), Proserpinas symbol på medaljer. Se
ASCALAPHUS I. G. nyttjas ofta för at utmärka enigheten i et
samhälle. Blomman ansågs af de gamle fawm symbol af en
fullkomlig wänskap.
GRANDUVERS (Ind. M.), 8:de stammen af Deutas. De äro rygtbare
för sin skönhet, hafwa wingar och flyga i luften med sina hustrur.
GRANNUS (Celt. M.), 1. – ett af Apollos tilnamn, hwarunder han
dyrkades i Tyskland, Skottland etc. Cambden tror, at han war hos
Romarne hwad Apollo Acersekomes war hos Grekerne, d.w.s. den
långhårige Apollo, emedan Isidorus kallar Göthernes långa hår
granni. 2. – En diktad konung uti Danmark, som bortröfwade
dottern ifrån göthiska konungen Sygthun, och dödade honom i en
drabbning. Norske konungen Sibdager tågade in i Danmark med en
krigshär, tog G:i syster och dotter til fånga, kränkte den förra
o. ägtade den sednare. G. sammandrog en talrik armé, och lemnade
Gibdager en batalj; men dödades, och hans undersåter blefwo
skattskyldige under Götherne. Detta skall hafwa timat wid samma
tid som trojanska kriget.
GRATIERNE, äfwen kallade CHARITER, woro döttrar af Jupiter och
Eurynome I eller Eunomia 3; enligt andra af Solen och Ægle 4,
eller af Jupiter och Juno, ell. ock enligt den allmännaste
meningen af Bacchus o. Venus. De fleste skalder ha bestämt deras
antal til tre, o. kallat dem Aglae eller Ægle, Thalia och
Euphrosyne. Homerus och Statius kalla den ena Pasithea.
Lacedæmonierne räknade endast twå, dem de hedrade under namn af
Kleta o. Phaenna. Athenarne hade ock twå: Auxo o. Hegemone. På
flera ställen i Grekland räknades fyra, och de förblandades ofta
med Timmarne, d.ä. årets fyra tider. Pausanias räknar ibland G.
äfwen Intalningsgåfwan. Venus hade G. at tacka för den
kjusningskraft och det behag som förwissade henne om segern. De
gamle wäntåde sig af G. de dyrbaraste af alla ägodelar. Deras
magt sträckte sig öfwer alla lifwets behag. De utdelade åt
menniskorna ej allenast det goda utseendet, munterheten, det
jemna lynnet, de otwungna maneren, o. alla andra egenskaper, som
sprida behag öfwer sammanlefnaden, utan derjemte frikostigheten,
wältaligheten och wisheten. Den skönaste af deras
företrädesrättigheter war at de förestodo wälgerningarne och
tacksamheten. – Så älskanswärda Gudinnor kunde ej sakna altaren
och tempel. Eteokles I anses wara den förste som upbyggde sådana
åt dem. Allmänna folktron gjorde af den förtjusande staden
Orchomenos o. af floden Cephisi leende stränder det hemwist som
G. mest tyckte om; också kalla de gamle skalderne dem Cephisi
och Orchomenos’ Gudinnor. Lacedæmonierne gjorde Eteokles denna
ära twistig, och tilskrefwo den deras 4:de konung Lacedæmon. G.
hade tempel i Elis, i Delphi, i Perga, i Perinthos, i Byzantium
o.s.w. De hade äfwen gemensamma med andra Gudamagter, sasom
Kärleken, Mercurius och Muserne. Spartanerne offrade åt G. och
Kärleken, innan de kommo i handgemäng med fienden. Man firade
flera fester til G:s ära, men wåren, såsom behagens årstid, war
dem i synn. helgad. De åkallades wid bordet likasom Muserne, och
båda prisades genom antalet af de skålar som druckos til deras
ära. Med ett ord: deras Gudomlighet blef bewittnad. Hela
Grekland war upfyldt af deras taflor, bildstoder, inskrifter o.
medaljer. I Pergamos såg man en tafla öfwer G. målad af
Pythagoras ifrån Paros; en annan i Smyrna af Apelles. Sokrates
hade gjort deras bildstoder i marmor, och Bupalos i guld. Ibland
nyare tiders medaljer må anmärkas den som slogs til ära för
Johanna af Navarra; ena sidan wisade prinsessans bild, och
baksidan de tre Gratierne med denna legend: “Antingen fyra eller
en.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
