Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gration ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
480
(Sinneb. l.) Symboler och attributer woro af et betydligt antal.
I början föreställdes G. blott genom enkla ohuggna stenar; men
snart under menniskoskapnad, klädda i flor, o. slutligen
alldeles nakna. De föreställdes såsom unga flickor och jungfrur.
Homerus gifter emedlertid bort twå af G., och låter dem göra et
rätt dåligt parti: ty den ena får til gemål en Gud som alltid
sofwer, Sömnen, och den andra Vulcanus, den fulaste af alla
Gudarne. G. målades äfwen såsom små o. af spenslig wäxt samt i
dansande ställning hållande hwarandra i händerna. Utan agraffer
eller gördlar, fladdrade deras slöjor för zefirernes flägtar. Af
deras bildstoder i Elis höll den ena en ros, den andra en
tärning, o. den tredje en myrtengwist: en symbol, som Paulanias
förklarar på följande sätt: “Myrten och rosen äro egentligen
helgade at Venus och G.; och tärningen är et tecken til den
böjelse som ungdomen, behagens ålder, har för lekar och nöjen.”
De gamle föreställde slutligen G. stundom i sällskap m. de
fulaste Satyrer. Ofta woro dessa bildstoder ihåliga, och då man
öppnade dem, funnos deri små figurer af G. Det war med dessa
emblematiska figurer som Sokratcs jemnförde sig.
GRATION, en jätte som blef dödad af Diana.
GRAVISCA, en sjöstad i Etrurien, som tog Æneas’ parti emot Turnus.
GRAVYREN (Sinneb. lär.), dotter af Teckningskonsten, likasom
Målnings- och Bildhuggarekonstcn. G. kan föreställas genom en
ung Sångmö, som stöder sig emot et bord, hwarpå ligga åtskilliga
werktyg, som tilhöra hennes konst; hon haller en grafstickel i
handen och betraktar en kopparplåt på hwilken skedwattnet
fulländar de inristade strecken. Som G. fordrar et djupt studium
af teckningskonsten, kunde man ställa i bakgrunden af taflan
Apollo af Belvedere, hufwudet af Laokoon och af den mediceiska
Venus. Edelincks estamper o. Alexanders bataljer, graverade af
Gérard Audran, kunde utmärka mästerstyckena i olika slag af
kopparstickskonst. – Wille man anwända en mera widsträckt
allegori, kunde bredwid G. ställas dess syster Målningskonsten,
som wisar henne sina arbeten, och anhåller om biträde af den
förras grafstickel, för at genom deras mångfaldigande trygga
deras odödlighet; i förgrunden kunde föreställas Tiden
kullfallen, dess lia afbruten, och huru han tyckes sucka öfwer
triumfen af en konst, som gör allt Tidens raseri wanmägtigt.
GREIP (Nord. M.), en dotter of jätten Geirröd. Se THOR.
GREN (de bönfallandes). Det war en helig gren, omgifwen med
hwita yllebandswippor. Theseus offrade den, före sin afresa, åt
Apollo, för dem ibland Athenarnes barn, som woro bestämda för
Minotaurus.
GREPiS, indiske eremiter. Se RAULINER.
GRID (Nord. M.), en jätteqwinna, moder til Midar den tyste. Se
THOR.
GRIOTS, se GIRIOTS.
GRIPEN (Sinneb. l.), et diktadt djur, som framtil liknade en
örn, o. til bakdelen et lejon, med uprättstående öron, fyra
fötter o. en lång swans. Flere ibland de gamle, såsom Herodotus,
Ælienus och Solinus, trodde at G. werkligen fans i naturen: de
säga, at hos Arimasperne uti Indien funnos guldgrufwor, som
waktades af gripar, och at man ofta offrade gripar i
hekatomberne; men nu mera tror man at de endast funnits i
skaldernes föreställning. Då Virgilius talar om det opassande
ägtenskapet emellan Mopsus och Nysa, säger han at man skulle
kunna förena gripar med ston. G. är egentligen icke annat än en
inbillad symbol, som under en narragtig figur innefattar någon
moralisk tanke. Hos Egyptierne war G. en hieroglyf af Osiris. På
gamla monumenter finner man äfwen gripar fästadt wid hjulen på
Apollos wagn. Man tror at marmorgriparne i Rom blifwit ditförde
från något af denna Gudens tempel. G. är icke allenast em symbol
af Apollo eller Solen: den finnes ock stundom helgad åt Jupiter
och Nemesis. Han sattes på grafwarna, jemte candelabrerne, för
at hos de förbigående wäcka wördnad för begrafningar.
GRISGRIS, namn på Fetischerne hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
