- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
481

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Grodan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

481

Morerne. Morerne i Afrika, hwilka anse dem såsom underordnade
magter, eller såsom talismaner. Det är små papperslappars med
magiska figurer ell. ställen ur Alkoran på arabiska språket. De
säljas mycket dyrt af presterna, och folket tror dem skydda för
allt slags ondt. Hwar G. har sin form och sin egenskap, o.
Morerne äro dermed fullklistrade ifrån hufwud til fot. Se
FETISCHER, MANITU.

GRODAN (Tart. M.). Genom följande fabel förklara Lamas
jordbäfningar: “Då Gud hade skapat jorden, lade Han henne på
ryggen af en stor groda, och hwar gång denna skakar på hufwudet
eller sträcker ut benen, skälfwer jorden ofwanpå.” – Då Latona
flydde undan Junos förföljelser, gick hon utåt brädden af et
träsk der någre bönder arbetade, och begärte af dem litet watten
för at släcka sin törst; men de wägrade. Til straff förwandlades
de til grodor. – Isiska taflan föreställer en groda liggande på
et bord eller altare. Se NYFIKENHETEN.

GROPAR. Då man offrade åt underjordens Gudar, skedde det i
gropar, der offerdjurens blod rann. Altaren woro himlagudarne
förbehållne.

GRUNDILES ell. GRUNDULES, husgudar, införde af Romulus til ära
för en sugga som fått 30 grisar.

GRUNTH, prestspråken (Ind. M.), en bok som innehåller politiska
o. religiösa föreskrifter af Nanek, lagstiftare hos Sejkerne, en
folkstam i Hindostan: det är det enda föremål som får finnas i
deras tempel, hwarifrån alla slags bilder äro uteslutne.

GRUNUS, son af Antenor, Frankernes anförare, anlade staden
Gröningen i Holland.

GRYLLUS, en af Ulyssis följeslagare, som, förwandlad til swin,
aldrig wille öfwergifwa sin nya belägenhet, oaktadt alla Ulyssis
försök at få honom til menniska igen.

GRYMHETEN (Sinneb. l.). Efter Ripa utmärker Cochin den genom en
qwinna af et förskräckande utseende, som qwäfwer et barn i
waggan; hon skrattar förnöjd åt en eldswåda, och en stor demant
på bröstet ger tilkänna hennes känslolöshet.

GRYNÆUS, 1. – ett af Apollos tilnamn efter staden Grynium, der
han hade et tempel och en helig lund. 2. – En af Centaurerne som
stridde mot Lapitherne, och blef dödad af et hjorthorn, sedan
han fällt twå Lapither med et altare, som han kastade ibland dem.

GRYNE, en Amazon som wåldtogs af Apollo i en wacker skog, nära
staden Grynium i Æolis.

GRYNING, se DAGNINGEN.

GRYNUS, son af Eurypulus o. konung i Mæsien, understödd i et
krig “f Neoptolemi son Pergamus, byggde til dennes ära staden
Pergamus och, på befallning af Apollos orakel, staden Grynium.

GRYPHIUS, namnet på en af Mithras tjenare eller inwigde.

GRÅSUGGAN. Denna insekt spelar en wigtig roll ibland isländska
widskepelserna. Dess torkade ovarium blir hårdt och glänsande.
Så beskaffad kallas han Önskesten. Fordom trodde folket, at om
man höll detta ovarium på tungan o. en gråsugga i munnen, skulle
man få allt hwad man önskade.

GRÄMELSEN (Sinneb. l.), en son af Döden, som födde tillika med
honom Momus och Hesperiderne. Virgilius förlägger dess hemwist
wid helwetesporten. Den föreställdes med et likfärgadt ansigte,
insunkna ögon, rynkade ögonbryn och ostadig gång. Hesiodus
sätter den på Herkulis sköld bredwid Parcerna, blek, utmagrad o.
utswulten. Han kan knappast stå på benen; händerne äro wäpnade
med hwassa klor, ansigtet dystert och blodade kinder; dess
hopbitna tänder isa åskådåren med fasa, et swart stoft betäcker
axlarne, och bittra tårar falla ur ögonen. På några gamla
monumenter är G. föreställd genom en sittande figur, som
omfattar knäna m. begge händerna. Det är på sådant sätt
Polygnotus hade målat Hektor på sin stora tafla i Delphi. Cochin
föreställer G. såsom en man hwars hufwudbonad utgöres af en flik
af hans swarta mantel. Han håller i handen et knippe malört, som
han pressar i et kärl för at släcka sig törst. Ur et sår i
hjertat falla blodsdroppar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free