Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gräshoppan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
482
GRÄSHOPPAN, ehuru helgad åt Apollo, är en symbol af dåliga poeter.
GRÖNGÖLING, en fågel som stod under Martis beskydd, alltifrån
den tid Romulus och Remus woro små barn, och en G. hwar dag flög
til deras grotta samt i näbben medförde den mat som de behöfde.
GUADELETHE, en liten flod som flyter ut i wiken wid Cadiz, och
tros wara de gamles Lethe.
GUAJOTTA, en ond ande, som inwånarne på ön Teneriffa sätta emot
Achguaja-Xerax, hos dem den goda Principen.
GUANNON (Jap. M.), son afguden Amida. De som taga honom til
skyddspatron, påstå sig wara heligare än andre, och för at winna
detta anseende mumla de ouphörligt, wid hwar kula i deras
radband, några ord som de säga mycket bidraga til deras och
deras wänners helgelse.
GUBBEN FRÅN OBY. en afgud hos Ostiakerne, som wakar öfwer
fisket. Den är gjord af trä, har stora ögon af glas, och et
swintryne med krok. Hufwudet är wäpnadt med 2 små horn. Hwart
tredje år låter man honom byta om bostad, och han föres, på
Obyfloden, ifrån det ena stället til det andra, med stor
ceremoni, i en enkom dertil byggd båt. Är fisket lönande,
underlåter folket icke at af tacksamhet bjuda honom förstlingen
deraf o. at gnida honom om trynet med tran; men misslyckas
fisket, tilskrifwa de afguden denna olycka, och öfwerhopa honom
med det gtöfsta owett.
GUD, et wäsende om hwars tilwara man resonerat allt sedan
werldens begynnelse, utan at man blifwit klokare, men hwarom den
inre känslan säger oss mer än alla metafysikens hårklyfwerier.
Man will här framställa en allmän tafla öfwer menniskornas
willfarelser i frågan om detta obegripliga wäsende. Enligt
Mahometanerne är Gud en rund och omätlig kropp. Alkoran säger at
Han är så kall, at då han stödde sig emot Profetens axel, hade
benen blifwit genomkylda. Om någon, tillägger den arabiske
läraren, gäfwe Honom en jemnlike, skulle han lida samma wånda
som en den der fölle ur skyarne och blefwe upäten af fåglarne,
eller tillintetgjord genom, stormwindarnes raseri. – Hos de
fordna inwånarne på Canarie-öarne war naturen den enda
Gudomligheten. –Strabo säger, då han talar om de gamla
Ethiopierne: “De tro på en odödlig Gud, ursprunget til allting,
och på en dödlig Gud, som icke har något namn och är okänd.
Såsom Gudar anse de sina målgörare, konungar och store män.” –
Chineserne hafwa i deras språk icke något särskildt ord som
beståmdt utmärker det Högsta Wäsendet. De kalla del Chang-Li,
som betyder enwäldig herrskare. Missionarerne betjente sig
wanligen af ordet Tien-Chu, d.ä. Himmelens Herre. Dock är det
ganska sannolikt, at de under första seklerne af deraf rike,
erkänt tillvarelsen af en enda Gud. Deras häfder omtala at Fohi,
den förste Kejsaren i China och samtidig med Noah, offrade åt
den högsta Anden som regerar i himmelen o. på jorden. Flere
lärde påstå at Fo war den förste som förderfwade Chinesernes
religion. De säga at före hans tid såg man icke i China hwarken
bildstoder eller afgudar, ehuru, lång tid förut, någre Kejsare
hade bewisat store män en Gudomlig dyrkan, o. det til och med
war et bruk at offra åt skydds-änglar. Lakouns anhängare,
Chinesiske lärde medgifwa en följd af Gudomligheter, som regera
turwis, och inkräkta från hwarandra herrawälhet öfwer himlarne.
– I detta afseenhe hafwa Siameserne endast dunkla och orediga
begrepp. De kunna icke göra sig någon idé om någon immateriel
ande. Gud, sådan de föreställa sig Honom, är blott en menniska
utrustad med owanliga egenskaper, dem Han förwärfwat sig genom
en helig lefnad. “Siameserne, säger P. Tachard uti sin Resa i
Siam, tro på en Gud, som består af ande o. kropp, o. hwars
åliggande är at hjelpa menniskorna. Denna hjelp består uti at
gifwa dem en lag, at föreskrifwa dem medlen til en dygdig
wandel, at lära dem den sanna religionen och de wetenskaper som
för dem äro nödwändiga. Denna Gudens fullkomlighet består i en
för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
