- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
491

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gynæcia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

491

de sig på et bål, och ansågo för skymfligt at bli et rof för
sjukdom och ålderdom. Gymnososisten Calanus, som en tid följde
Alexander Magnus, wille ej under sjukdomen afbida en naturlig
död, utan steg up på et bål uprest af torrt cederträ, wass ell.
säf, cypress, myrten o. lagerträ, hwilket han lät Macedonierna
itända. Medan han stod helt orörlig på bålet, prydd med blad af
rör sade han: “O hwilken lysande skilsmässa ifrån detta lifwet,
när, såsom det Hände Herkules, själen får komma til ljuset,
sedan denna dödliga kroppshydda är förwandlad til aska.” – G.
funnos äfwen i Afrika, på et berg i Æthiopien nara Nilen, hwilka
lefde i gemenskap o. såsom ägta enstödingar. Apollonius af Tyana
emottogs illa af dem, emedan de fått höra at han kom til dem med
en synnerlig förkärlek för den indiska wisheten.

GYNÆCIA, et namn som Grekerne gåfwo den Gudinnan, hwilken af
Romarne kallades den Goda Gudinnan.

GYNÆKOKRATUMENIENER. Scyther i Europa, så kallade emedan de
efter et förloradt slag emot Amazonerne, wid floden Thermodon,
nödgades omfamna dem, för at skaffa dem barn, mot det willkor at
gossarne tilföllo fäderne och flickorna mödrarne.

GYNÆKOTHŒAS, et Minervas tilnamn, hwarunder qwinnorna i Tegea
hade åt henne uprest en bildstod midtpå torget, sedan de,
anförda af en enka, wid namn Marpessa, hade bidragit til en
lysande seger som deras män wunno öfwer Spartanerne.

GYNEA, en dotter af Herkules och Deianira.

GYNIDES. Under detta namn dyrkades Bacchus, då han sades wara
tweskönad.

GYPTIS. dotter af Nannus o. hustru til Phokéern Protis, som
anlade Marseille. Se PETTA, EUXENUS.

GYROMANTIEN, en spådom som skedde på det sättet, at man gick i
kretslopp eller omkring en cirkel, på hwars kant woro ritade
bokstäfwer. Häraf blef man så yr, at man föll omkull; hwarester
man lade ihop de bokstäfwer, som funnos på de ställen man
fallit, och drog deraf spådomar för framtiden.

GYRTIAS, fader til Hyrtius, blef dödad af Ajax 2.

GYRTON, broder til Phlegyas, upbyggde staden Gyrtona i Thessalien.

GYRTONA, dotter af Phlegyas, gaf sitt namn åt samma stad.

GYTHIUM, en sjöstad i Lakonika, hwars inwånare icke erkände
någon dödlig såsom uphofwet til deras härkomst. Enligt dem skola
Herkules och Apollo länge hafwa twistat om en trefot, och efter
slutad twist på gemensam bekostnad upbyggt G.; deras bildstoder
woro också upreste midtpå torget. Inwånarne dyrkade äfwen en
gammal Gudomlighet, som de föreställde under Ålderdomens bild,
och skall hafwa hast sitt palats i hafwet.

GÅSEN. Egyptierne offrade gåsen åt Isis, och Romarne åt Priapus.
– Hos de gamle war G. en föga ansedd maträtt, om man undantager
lefwern. Blotta namnet war oanständigt, och utmärkte en allmän
sköka.

GÅSUNGEN war ett af de djur, som i synn. woro helgade åt Juno.

GÄCKERIET (Sinneb. l.). Åsnan, en bild af okunnigheten, har
blifwit nyttjad såsom symbol af G. o. åtlöje. Hon är afmålad
såsom förargad, då hon drager läpparna tilbaka och wisar
tänderna. Se BEGABBERI.

GÄDDAN (Egypt. M.) dyrkades i Oxyrhynchus i Egypten.

GÄSSEN, DE HELIGA. Sedan gässen hade räddat Capitolium,
inrättade Romarne et slags procession, hwarwid årligen bars i
triumf en gås på en starkt förgylld bär. Censorernes första
omsorg war, när de tilträdde embetet, at besörja om de heliga
gässens underhåll. Midti gåsens triumftåg bars en hund uphängd i
en galge.

GÄSTABUD woro ofta religiösa akter, samt anrättades för Gudarne
o. de döde. Se COMUS, FERALIA, LUPERCALIA.

GÄSTFRIHETEN (Sinneb. l.) De gamle föreställde denna dygd genom
deras Jupiter Hospitalis. Wanligen förekommer hon under bild af
en qwinna, som wänligt emottager en peligrim, och håller et
fullhorn, hwarur faller frukt som et barn beställsamt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free