Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hazazel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
504
Eld såg jag blossa
i den rikes sal,
men ute för dörren stod döden.
Wid qwäll’n skall dagen rosas,
hustrun, då bränd hon är
swärdet, då det är pröfwadt;
mö, då hon är gift;
is, då du är öfwer;
öl, då det är drucket.
Flygande spjutet,
sjunkande wågen,
nattgammal is,
ringslagen orm,
brudens bäddtal,
eller brutna swärdet,
björnens lik,
eller konungens son,
skall ingen tro.
HAZAZEL, se AZAZEL 2.
HAZIS, förskräcklig i krig, et tilnamn åt Mars hos Syrierne.
HEBDOMAGENES, et tilnamn åt Apollo, som inwånarne i Delphi
påstodo wara född den 7:de dagen i månåden Bysiost (Athenarnes
Thargelion). Det war egentligen den dagen då Apollo kom til
Delphi, likasom för at betala sin högtid, och då han uti sin
prestinnas person öfwerlemnade sig åt alla dem som rådfrågade
honom. Se BUSIOS.
HEBDOMÄ, en grekist fest som firades 7:de dagen i hwar
månemånad, til Apollos ära, åt hwilken hwar 7:de dag war helgad,
emedan han war född på en sådan dag. Då sjöngo Athenarne
låfsånger til Gudens ära, o. buro lagerqwistar hwarmed de prydde
sina fat. En annan högtid af samma namn firades i enskilta
familjer, 7:de dagen efter et barns födelse.
HEBE, ungdomens Gudinna, war, enligt Homerus, en dotter af
Jupiter och Juno. Enligt andra war Juno ensam hennes moder. Hon
war på et kalas hos Apollo, der hon åt så mycket wild laktuk, at
ifrån at wara ofruktsam, som hon dittils warit, blef hon
hahwande med H. Jupiter, förtjust öfwer dotterns skönhet, gaf
henne namn af ungdomens Gudinna o. det hedrande updraget at slå
i åt Gudarne: men en gång föll hon på et föga anständigt sätt,
och Jupiter gaf sysslan åt Ganymedes. Juno behöll H. i sin
tjenst, o. gaf henne bestyret at förespänna Gudinnans wagn.
Sedan Herkules blifwit förgudad, gifte hon sig med H. i
himmelen, och hade m. henne sönerne Alexiares och Anicetus. På
Herkulis förbön gjorde hon Jolas ung på nytt. Hebe hade flera
tempel, ibland andra ett i Phlius, med fristadsrättighet. Hon
föreställes blomsterkrönt med en guldskål i handen. Naukydes,
bildhuggare i Argos, hade ställt hennes bildstod bredwid Junos,
huggen af Polykletes.
HEBON, en Gud dyrkad i Campanien. Han tros wara densamme som
Bacchus, eller snarare Solen.
HEBRAT AL CALB, hjertfrö. Med detta ord förstå Musulmännen
egenkärleken o. den lusta som förleder oss til synd. Det är
äfwen arfsynden, som de erkänna wara kommen ifrån Adam, o. wara
grunden til alla wåra fel. Mahomet skröt öfwer at hafwa sluppit
den genom ängeln Gabriel, som ryckte det swarta fröet ur hans
hjerta; genom hwilken nåd han aldrig kunde synda.
HEBROS, en flod i Thracien, som förut hette Rhombus. Det war i
dess wågor Bacchanterne kastade Orphei hufwud. Nu heter den
Mariza.
HEBRUS, 1. – son af Cassander, konung i Thracien, hade med fasa
förskjutit sin stjufmoder Damasippes kärleksbetygelser, men
anklagades af henne hos fadern ju i för det som han ej wille
göra. Förföljd af sin fader och at skona honom för et brott,
kastade han sig i floden Hedras, som efter honom fick sitt namn.
2. – Son af Dolichaon, Æneas’ följeslagare och dödad af Mezentius.
HEDER, se ÄRAN 2.
HEDERSBETYGELSER ÅT DE DÖDE (Chin. Myth.) I China har rikt folk
et rum som kallas Stutange, d.ä. förfädernes rum. Der ser man
bilden af den förnämste bland slägtens förfäder, stående på et
bord med trappsteg omkring; på båda sidor läsas namnen på alla
som dött i familjen, graverade på små trätaflor, med deras
ålder, rang o. dödsdagen. Hwar sjette månad sammanträda
slägtingarne i detta rum, då hwar och en lägger sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
