- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
505

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hedersbetygelser ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

505

offer på bordet: wanligen kött, win, ris, frukt, rökelse och
waxljus. Dessa offer förrättas med samma ceremonier som de
kruselige Chineserne wisa när de gifwa skänker åt Mandarinerne
på dessas födelsedag, eller åt andra personer som de wilja
hedra. De som icke äro så rike at de kunna hafwa et särskilt rum
för detta ändamål, utwälja det tjenligaste stället i huset för
at der upsätta förfädernes namn. Som alla grafwar ligga ute på
fria fältet, så går hwar medborgare årligen emot Maj månad, i
sällskap med sin familj, at besöka dessa grafwar. Först
sysslosätta slägtingarne sig med at rensa bort allt ogräs ifrån
begrafningsplatsen, befukta den med sina tårar, och upställa der
den mat och win som skall förtäras under gästabudet til de dödes
ära. Den 14 Aug. är äfwen bestämd för samma ceremonier.
Dessutom, hwar dag då Månen kommer i ny eller fylle, tända
Chineserne rökwerk för sina förfäders taflor, och offra mat åt
dem. De uptända äfwen rökelse til deras ära och helsa dem med
djupa bugningar o. wördnadsbetygelser. De tro fullt o. fast at
denna dyrkan är för dem en källa til lycka och framgång; at
deras aflidna slägtingars själar omgifwa himlakonungens thron,
och at deras förtjenster äro nästan så goda som sjelfwa
himmelens. Dödstaflorna äro wanligen ihåliga, o. kallas derföre
själarnes säten eller residens. Inwånarne i Tunguin fira äfwen
högtidligheter til förfädernes ära, o. ceremonien består deri at
man upbygger et torn af 26 fots höjd, deladt i små loger, der
alla slags mat och frukt ligga uplagda. – En artikel i Saddar
ålägger Guebrerne at ihågkomma sina aflidna slägtingar: o. til
åtlydnad af detta bud göra de et stort gästabud nästan i hwar
månad. De pläga äfwen första natten efter begrafningen, anställa
på den dödes graf et offer, som består i åtskilliga maträtter. –
Kurländare o. Samogitier, äfwensom folket i Lithauen o. Lifland
anställde fordom, hwart år i Oktober månad, en stor måltid för
be döde. Hwar husfader nämnde alla döda slägtingar och wänner
wid namn, och bad dem hedra det kalas han til deras ära låtit
anställa. De aflidne ansägos emottaga bjudningen o. sätta sig
til bords: der lär man den, sitta en god stund, och då man
trodde dem hafwa ätit sig mätte, gaf wärden på et artigt sätt
dem tillåtelse at aftåga, men bad dem, i ans. dertil at de
blifwit wäl undfägnade, at, när de wände hem igen, icke trampa
ner hans säd.

HEDSCHRA, se HEGIRA.

HEDYEPES, ljustalande, et Apollos tilnamn.

HEDYPOTES, älskare af ljuflig dryck, et Bacchi tilnamn.

HEDYTHROOS, ljufligt ljudande, tilnamn åt Bacchus och Apollo.

HEFRINGA, se BLODUGHADDA.

HEGEMACHE, som för til striden, Dianas tilnamn i Sparta.

HEGEMONE, en af de twå Gratiernc hos Athenarne. Se AUXO I.

HEGEMONIA, högtider i Arkadien til Dianas ära.

HEGESISTRATES, bördig från Ephesus, hade rådfrågat Oraklet om
stället der han borde slå ner sina bopålar, och erhöll til fwar
at han borde göra det der han såg en hop landtfolk dansa med
oljveqwistar i handerna. Han råkade sådana i Asien, bosatte sig
der o. anlade staden Elæa.

HEGETOBIA, en nymf på ön Rhodus, war gift med Ochimus, o. hade
med honom Cydippe, sedermera kallad Cyrhia.

HEGIRA, flykt (Mahom. M.), en rygtbar epok, ifrån hwilken
Musulmännen börja sin årsräknfng. Året 622 e.Chr., natten
emellan den 13 o. 16 Juli, måste Mahomet, som war misstänkt hos
regeringen i Mekka och frugtade at bli häktad, taga flykten o.
begaf sig til staden Medina. Denna flykt blef epoken för hans
framsteg. Den war åtföljd af flera underbara händelser, af
hwilka följande äro de märkwärdigaste. Mahomet hade fått weta,
säga de, genom ängeln Gabriel, at inwånarne i Mekka ärnade mörda
honom om natten, öfwertalte derföre sin kusin Ali, at lägga sig
i hans ställe, och försäkrade at intet ondt skulle hända honom.
Ali lade sig utan minsta inwändning. Då M. öppnade dörren, fick
han se sina gripare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free