- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
516

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hellopia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

516

bland dem waldes prester åt Jupiter i Dodona.

HELLOPIA, et namn som Hesiodus gifwer staden Dodona.

HELLOTIA edet HELLOTES, 1. – et Minervas tilnamn i Korinthus.
Dorierne hade tändt eld på denna stad, då Hellotis, en prestinna
hos Minerva, flyktade til Gudinnans tempel och blef der inbränd.
Någon tid derefter har jades landet äfen ryslig pest: man
rådfrågade oraklet, som förklarade at landsplågan skulle uphöra
om man blidkade prestinnans wålnad och upbyggde templet a nyo.
Altaren och tempel upfördes åter, och de inwigdes åt Minerva
Hellotia, för at på samma gång ära Gudinnan och hennes
prestinna. 2. – Inwånarne pa Kreta dyrkade Europa under namn af
Hellotis, och hade til hennes ära instiftat fester kallade
Hellotta. Man bar wid dessa högtider en myrtenkrona af 20 alnars
omkrets, som kallades Hellotis tillika m. et stort skrin som
innehöll några ben efter Europa.

HELOPS, en as Centauretne som dödades af Pirithous.

HELOS, 1. – en stad i Argolis, hwars inwånare gingo ut til
Trojas belägring. Hon fick sitt namn efter Helius, den yngste af
Persei barn, som der hade bosatt sig. 2. – Et tilnamn för Ceres,
som hade, fem stadier ifrån Helos, et tempel, der endast qwinnor
fingo inträde.

HELSAN, en allegorisk gudomlighet. Hon hade flera tempel i Rom.
På medaljer ses hon krönt med medicinal-örter. Stundom står hon
framför et altare, hwaröfwer en deromkring slingrad orm höjer
sig at drickca ur en skål som hon bjuder honom. Det är en ung
leende Nymf, med frisk färg, af smidig wäxt och med godt hull.
En tupp står på högra handen, och i den wenstra ses en ormwirad
staf. I Rubens galleri är H. föreställd under bild as en wingad
naken yngling med en orm som slingrar sig omkring armen.

HELSOSTENEN. Så kallas i Geneve och Savojen et slags jerhaltig
swafwelkis, som är macket hård och antager en wacker politur.
Dessa stenar huggas i facetter såsom kristall, och man gör
ringar deraf samt andra grannlåter. När den är polerad, liknar
den blankt stål. Den kallas Hälsosten derföre at man tror den
skifta färg och blekna, när den person som bär den, hotas af
någon sjukdom.

HELVETET, 1. – en plågo-ort, dit de ogudaktige, efter detta
lifwet, straffas för deras brott. Denna tro är allmän i alla
religioner. 2. – DRUSERNES. De afsällige som öfwergifwit Hakems
dyrkan, en af Drusernes gudomligheter, blifwa genom de
olidligaste plågor straffade i det nya rike han uprättar, sedan
han förstört hela menniskoslegtet. Allt hwad de äta eller dricka
är bittert som galla, och de skola bli slafwar hos de sanna
tilbedjande; til tecken af deras ewiga forkallelse bära de på
hufwudet en swinhårsmössa af 1½ fots längd, o. i öronen hänges
en ring, hwilken om sommaren bränner såsom eld, och om wintern
är kall som is. Judar och Christne skola undergå samma straff
med obetydliga förändringar. 3. – HOS GREKERNE war H.
underjordiska ställen der själarne samlades efter döden, för at
dömmas af Minos, Æakus och Rhadamanthus. Pluto war guden ach
konungen derstädes. Enligt Homerus, Hesiodus m.fl. betraktade
Grekerne H. ell. underjorden såsom et osantligen widsträckt
ställe, mörkt och deladt i flera regioner; den ena ryslig, der
man såg sjöar hwilkas giftiga och grumliga watten utdunstade
dödliga ångor, en flod af eld, torn af jern och koppar,
brinnande ugnar, widunder och furier ihärdige at plåga de
lastbare; den andra åter, leende och fridsam, bestämd för wise
och hjeltar. Dessa folkslak som endast kände wår halfsida af
jorden, ja til och med inskränkte henne inom Atlas klippor och
Spaniens slätter, trodde at himlahwalfwet betäckt blott denna
del af jordklotet, och at på andra sidan rådde en ewig och
ryslig natt. Detta absoluta mörker war äldre än allting och
ledde ned til H. Homerus förlägger porten dertil wid yttersta
ändan af Oceanen. Xenophon låter Herkules gå dit in genom
acherusiska halfön, nära staden Heraclea in Ponto. Andre ha
trott at H. låg under berget Tænaros i Lakonika
e-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free