- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
523

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Heraklea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

523

Geryons oxar: den låg i Campanien, emellan hafwet och sjön
Lucrinus. 2. – En stad i Phthiotis, nära berget Æta, der
Herkules brände sig på bålet. 3. – En stad i Pontus, der
Herkules dyrkades såsom dess grundläggare. Der firades hjeltens
12 storwerk.

HERAKLEA, fester som hwart 5:te år firades i Athén til Herkulis
ära. I Sikyon warade denna högtid twå dagar. Staden Lindus på
Rhodus firade en annan, der man icke hörde annat än förbannelser
och ord af elak betydelse, til åminnelse deraf, at då Herkules
hade borttagit oxarne ifrån en bonde, hade denne blifwit
owettig, hwaråt hjelten innerligen skrattat: et lyckligt ord
ansågs ohelga festen. En dylik fest firades äfwen på berget Æta,
der Herkulis graf troddes wara belägen. H. sades wara instiftade
af Menætius, konung i Thebe. På Cos war äfwen en högtid til
samma Guds ära, hwarwid presten wisade sig i qwinnodrägt. Se
MELIUS.

HERAKLEANSKA FÄLTEN. När Theseus blef af Herkules befriad ur
Plutos fängelsen, helgade han honom allt det land, som Athenarne
skänkt Theseus, och i st.f. de theseiska kallade han dem de
herakleanska fälten, utom fyra som han förbehöll sig sjelf.

HERAKLES, Herkulis grekiska eller snarare egyptiska namn, och
betyder Junos ära, likasom hennes förföljesser gifwit honom
tilfälle at winna ära.

HERAKLIDER, Herkulis barn eller afkomlingar. Eurystheus, konung
i Argos, icke nöjd med at se Herkules död, wille utrota allt
minne af et för honom så förhatligt namn. Han förföljt de
hjeltens barn ifrån det ena klimatet til det andra och ända in i
Grekland, d.w.s. til Athén. Der sökte de en fristad rundtomkring
et af Jupiters altaren, för at motwäga Juno, som upretade
Eurystheus. Athenarne togo deras förswar, och Eurystheus dog et
offer för den hämnd han beredde dem. Efter hans död gjorde H.
sig til herrar öfwer Peloponnesus; men då pesten började at rasa
i deras armé, rådfrågades oraklet i Delphi, som swarade, at
emedan de ryckt för hastigt in i landet, kunde pesten icke
uphöra, så framt de ej i största hast droge sig tilbaka, hwilket
de ock genast gjorde. Då de tre år derefter åter ryckte in,
enligt den tolkning de gifwit gudaswaret, som befallt dem at
afbida tredje frukten, tilbakadrefwos de af Atreus, och begrepo
då först at oraklet menat tre generationer. Också war det icke
förr än wid pass 100 år efter H:s utdrifwande, som de bosatte
sig på Peloponnesus. Under anförande af en ætolisk höfding, wid
namn Oxylus, intogo de Argos, Lacedæmon, Mykenä och Korinthus.

HERAKLIDES, ifrån Pontus, Aristotelis lärjunge, wille inbilla
werlden at han i sin dödsstund upfor til himmelen; en tro som
skulle understödas genom en orm, den en af hans wänner lade i
sängen; men ormen, som ej fått del af förtroendet, blef skrämd
och kröp sin wäg, innan Guden hunnit lemna sista pusten,
hwarigenom förgudningen misslyckades.

HERATELEA, offer som på bröllopsdagen anställdes til Junos ära.
Derivid offrades hår af bruden, o. et offerdjur hwars galla
kastades wid altarfoten. Teleia, fullkomlig, war et epithet
gifwet åt Juno som förestod ägtenskapen, emedan man icke gifter
sig förr än wid fullkomlig ålder ell. i manbara år.

HERBESUS, en latinsk krigshöfding, dödad af Euryalus 7.

HERBIFERA, som frambringar örter, ett as Cereris tilnamn.

HERBIPOTENS, mägtig genom örter, Circes tilnamn.

HERCEUS, et Jupiters tilnamn, då han åkallades til murarnes
wärd. Andre påstå, at han fick denna benämning på de altaren som
helgades honom inne i husen. Hercei Dii woro Penaterne eller
Husgudarne.

HERCYNE, en af Proserpinas tärnor, lekte en dag i Trophonii
heliga lund, och släppte en gås som gömde sig i en kula.
Proserpina sprang efter, och under stenen dit gåsen hade krupit,
sågs en källåder, som blef ursprunget til floden Herkyna. Nymfen
dyrkades i Lebadeia, och hennes stoder höllo en gås i handen.

HERDEQVÄDET (Sinneb. l.) fö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free