Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hobal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
541
bart o. skönt efter henne kallades H. – Utgifwaren tror at
swenska ordet onoslig härleder sig ifrån Hnoss.
HOBAL, en afgud hos de gamle Araberne. Den war omgifwen af 360
mindre, föreställande de Gudamagter man tilbad såsom
föreståndare för årets dagar. En wiss Amron hade ställt den i
Kaaba, eller det heliga huset I Mekka. Bilden war af röd sten,
under form af en wördnadswärd gubbe med långt skägg. Högra
handen war sönderslagen, men Koraischiterne läto göra en af guld
i stället, och satte i den 7 ödets pilar.
HO-CHANGI, Chinesernes namn på Fos anhängare.
HODIUS, landswägarnes beskyddare, Mercurii tilnamn på ön Paros.
HODITES, en af Herkulis söner m. Dejanira.
HODIUS, grekisk prest och härold i trojanska kriget.
HOFGUNST, se YNNEST.
HOFWARPNER, en häst, se GNA.
HOFVET (Sinneb. l.). Det allegoriseras under bild af en skön och
ung qwinna m. utmärkt wacker coiffyr, och klädd i et lätt och
skiftande tyg. I hennes robe, som är tipdragen öfwer knäet,
ligga åtskilliga blomster och guldkronor, fästade wid gröna
silkessnören. En Mercurii bild, som står bredwid henne, utmärker
den skicklighet o. smidiga wältalighet som äro så nödwändiga för
hoffolk.
HOGOTIUS, en hjelte som några folkslag gjort til en Gud.
HOLLAND (Sinneb. l.), Dess attribut är et lejon som håller en
knippa med 7 pilar, symbol af de 7 förenade Staterna. Le Brun
har i Versailles föreställt H. genom en qwinna klädd i en robe
af silfwertyg, och en mantel af guldtyg med blå blommor, samt en
hertigligkrona på hufwudet: et lejon står bredwid henne.
HOLMAT, lifwets källa, rygtbar i österländska romanerna, emedan
hon gifwit odödlighet åt profeten Elias. Se KHEDHER, MODHALLAM.
HOM (Pers. M.). Destur, en rygtbar prest hos Parsis som
understödde Ized (Genien) Taschter i regnets fördelning. Han
wårdar trädet Hom, som af dem anses heligt o. tros meddela
odödlighet. Han är et helgon o. hans goldene öga är
genomträngande; han bor på berget Albordi, wälsiqnar wattnet o.
hjordarne, och underwisar dem som göra det goda; hans palats har
100 pelare. Han har utgifwit lagen om bergen, ifrån himmelen
nedfört sina trognes gördel och skjorta, samt läser ouphörligt i
Avesta. Det är han som krossat den twåsotade ormen, och skapat
den fågeln som samlar de frön hwilka nedfalla ifrån trädet Hom,
samt utsprider dem på jorden. “Då fem fromme äro samlade på ett
ställe, är jag midtibland dem”, säger Hom-Ized. Han har icke
lemnat några böcker efter sig. Han war en lagstiftare för bergen.
HOMADUS. en Centaur, wåldtog Eurysthei syster Alcyone, och
dödades af Herkules.
HOMAGYRIUS, et tilnamn för Jupiter, som dyrkades i Ægium, der
hans tempel låg på hafsstranden. Namnet härrör deraf, at
Agamemnon der samlade de trupper, som gingo til Troias belägring.
HOMERUS. Menniskornas wördnadb för denna stora skald inskränkte
sig ej inom den man hyste för honom och inom det beröm man gaf
hans arbeten: man upreste äfwen tempel åt honom. Ptolemaeus
Philopator, konung i Egypten, upbyggde et som war ganska
prägtigt, och ställde der H:i bildstod, rundtomkring hwilken han
lade planerne af alla de städer, som twistade om äran at hafwa
sett honom födas. Inwånarne i Smyrna upförde en stor fyrkantig
portik, och i ändan et tempel åt H. tillika med dess bild. På
Chios firades hwart femte år lekar til H:i ära och slogos
medaljer til at fira minnet deraf. Detsamma skedde i staden
Amastris i Paphlagonien. När Argierne offrade, bjödo de Apollo
och H. til sina gästabud. De anställde äfwen särskilta offer åt
den sednare, och upreste en kopparstod åt honom i staden. Detta
gaf en gammal bildhuggare, Archelaus, anledning at i marmor
föreställa skaldens förgudning. H. sitter på en stol med
fotapall, sådan som Gudarnes. Pannan är omgifwen med et
ännespan, tecken af gudomlighet, såsom waran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
