Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hrimfakse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
545
wa detta, dräpte Loke dwergen Andware och tog alla hans
ägodelar. Då efter H:s död, arfwet skulle skiftas, behöll
Foffner alltsamman och, i en drakes gestalt, bewakade det på
Gnitahällen. I följd af Reigins upäggelse mördades Foffner der
af konung Sigmunds son Sigurd. Se SIGURDFOFFNERSPANE.
HRIMFAKSE, se RIMFAXE.
HRIMTHURSAR, HRIMTHUSSAN, (istroll) och JÄTTAR (Nord. M.), äro
hos Wola ord af lika betydelse; och uti Wasthrudnismal, der
namnet Hrimthuss först finnes, brukas det ömsom med Jotun.
HRINGHORNE, et skepp, se BALDER.
HRIST, en af Walhalls mör.
HROPT, HROPTATYR, Swärdsguden, ett af Odins namn. [
HRYMER, en Jätte, se RAGNARÖK.
HRÄSVELGR (Nord. M.), en jätte i örnhamn, som sitter wid
himmelens ända: när han flyger och står m. wingarna, framkommer
winden.
HUAMER, en Mahometansk sekt, som stryker omkring i Arabien och
ej har annat hemwist än sina tält. De hafwa stiftat en egen lag
för sig sjelfwa; göra bön och förrätta gudstjensten i tälten,
och sluta den med at fortplanta sitt slägte, hwilket de anse för
menniskans första pligt. Derföre är det sak samma huru qwinnan
ser ut: de försöka den första de träffa, blunda och upfylla
lagen. Någre H. finnas i Alexandria, der en slik gudstjenst icke
är tåld, utan alle som uptäckas bli lefwande brände.
HUFVUDET. I de egyptiska hieroglyferna förekomma såsom symbol af
Försynen twå hufwuden, det ena af en man som ser inåt o. det
andra af en qwinna som ser utåt. Egyptierne sade, at m. en sädan
wakfamhet war ingenting at befara af onda andar, och man behölde
inga wissa ord, för at trygga sig för dem.
HUGE (Nord. M.) kallades dem m. hwilken Thialfe skulle springa i
kapp hos Utgårda Loke, men som war dennes tanke.
HUGGORMEN (Eqypt. M.), emblem af en gwinna som hatar sin man och
will mörda honom. De gamle trodde, at då huggormshonan parar
sig, biter hon hanen i hufwudet och dödar honom, hwilket likwäl
icke är sant. H. war ock emblem af barn som wilja göra af med
modern, emedan det troddes at han åt ut sig ur moderlifwet.
HUGIN, se under ODIN.
HUJUMSIN (Chin. M.), en rygtbar chemist, som fann den
filosofiska stenen. Sedan han dödat en förskräcklig drake som
härjade landet, fastade han den wid en pelare, som man ser än i
dag, och for derefter up til himmelen. Af tacksamhet upbyggde
Chineserne åt honom et tempel på samma ställe der han dödat
draken.
HUJUS eller HUJUS DIEI, denna dagens. Lyckan hade i Rom et
tempel under detta namn, som upbyggdes af Q. Catulus, för at
upfylla et löfre han gjort samma dag då han och Marius besegrade
Cimbrerne.
HULDA, en finsk trollkäring, som säges hafwa förgjort, swenska
konungen Wanlauder: kanske Taciti Velleda, en jungfru som kunde
spå.
HULI, en högtid som hela Indien firar til Crishnas ära, och som
bebådar wårdagjemningen. Den infaller wid fullmånen efter solens
första årliga gång til equator, och då bjuda de fromme
Indianerne wåren at försköna jorden. Ceremonierne wid festen äro
ganska muntra. Alla ständ o. åldrar förena sig at fira den. De
kasta på hwarandra näftals med pulver af den röda Juba-blomman
och små kulor med watten färgade med samma ört. Dessa gå ganska
lätt sönder o. efterlemna röda fläckar på kläderna, som hwarken
anses för skamligt eller obehagligt. Dörren til Zennana
(damernas rum) öppnas, o. fursten sjelf, som nu glömmer sin höga
rang, öfwerlemnar sig åt lekar och glädje. En gränslös frihet
och skämtsamhet lifwa samtalen. I synn. äro damerne roade af de
lekar och infall som tillåtas under denna fest.
HUMANI (Ind. M.), en qwinnogenius, som styr himmel och stjernor.
HUNDAR (Pers. M.). Parsis eller Guebrerne hysa et slags wördnad
för H. En af deras lagar ålägger dem at wara wälwillige mot
djuren, och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
