Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hurus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
547
ta på jorden, finge man der öfwerallt känna en härlig
muskuslukt. Ansigtet är bart, och man läser på dem dessa
hugswalande ord i goldene bokstafwer: “Den som hyser kärlek för
mig, han upfylle Skaparens wilja; han må se mig och komma til
mig; åt honom will jag öfwerlemna mig, och jag skall göra honom
nöjd.” Alle de som noggrant upfyllt profetens lag, i synn.
fastan under Ramadan, få gifta sig med dessa skönheter m. swarta
ögonbryn, under tält af hwita perlor, der hwar flicka finner 70
golftiljor af rubin, på hwar och en af dem 70 madrasser, och på
hwar madrass 70 slafwinnor, af hwilka enhwar har sin för at
hjelpa och tjena dem; och dessa skola kläda H. i 70 prägtiga
klädningar, så lätta och genomskinliga, at man kan se mergen i
benen på dem. Gode Musulmän få i tusen år ligga och förlusta sig
i armarna på dessa förkjusande hustrur, som i ewigher förblifwa
jungfrur.
HURUS (Finn. M.), en wälgörande Nymn Wainämöjses dotter, dammade
blodflöd.
HUSCHENK (Pers. M.), son af Siamek och sonson af Cajumarath,
regerade öfwer Peris (se DIVER),efter sin farfaders frånfälle.
Hans folk gåfwo honom tilnamnet Pischad, den Rättwise och
Lagstiftaren, emedan han författat de äldsta och wisaste lagar i
Orienten. Denna titel öfwergick til efterträdarne, som utgjorde
Pischadiernes gamla dynasti. H. war den förste som lärde at
uptaga grufwor, och lät gräfwa kanaler öfwer hela sitt
widsträckta rike; han ansade staden Fons, (nu Suza), Babylon och
Ispahan, samt skref en bok, kallad den Ewiga Wisheten, som sedan
fått tilnamnet H:s Testamente. Han war tillika en af de
rygtbaraste eröfrare på sin tid; alla sina dater utförde han
ridande på en häst med 12 fötter, och den han m. möda kunde
täma. Hästen som fallit efter et flodsto och en krokodil,
träffades på den torra ön, och både styrka och list anwändes för
at fånga den. Men så snart H. kom i besittning af hästen, fans
det inga jättar som han icke störtade, inga folkslag som han ej
besegrade. Det oaktadt krossades H. af en stor klippa, sem
Diverne kastade på honom i Damavends bergpass.
HUSEANAWER (Amer. M.). Så kalla Virginianerne deras inwigning,
som äro bestämde at bli prester och spåman, och del noviciat de
undergå. Den inträffar wanligen en gång på 15 eller 16 år, så
framt ungt folk ej finnes i tilstand at deri inlåtas. Denna
disciplin böra alle undergå, innan de få räknas ibland nationens
store män. Cheferne, der ceremonien skall gå för sig, utwälja de
mest wälwäxta ynglingar til H. De som wägra at undergå detta
prof, wåga ej mera wistas ibland sina landsmän. Candidaterne
målas hwita, och föras inför presterne och folket, som hålla
långa flaskor och qwistar i händerna. Folket sjunger o. dansar
omkring dem hela förmiddagen. E. midd. föras de under et träd,
och man upställer en mellan dem dubbla led af personer, wäpnade
med rottingknippor. Derpå utwäljas fem unge män, som turwis taga
en af gossarne, leda honom twersigenom linien, och akta honom,
med egen fara och et förwånande tålamod, för de rapp som hagla
öfwer dem. Under denna grymma öfning tillaga de gråtande
mödrarne mattor, hudar, mossa och torrt trä, til begrafning af
barnen, dem de redan anse som döda. Efter ceremoniens slut
fälles trader, stammen sönderspjelkas, grenar o. qwistar
afhuggas, och deraf göras kransar at kröna de inwigde. Derefter
instängas desse flere månader å rad, enhwar i sin koja, och få
ingen annan föda än dekokt på rötter som gör dem galna. Denna
dryck, kallad Visockan, förenad med den stränga disciplinen, gör
dem til fullkomliga dårar. När man märker at de alldeles mistat
förståndet, minskas dosis af dekokten, så at de småningom
wederfås; men innan de bli fullkomligt återställde, föras de
omkring i byarne at wisas för folket. Afsigten med allt detta är
at bringa dem til glömska ej allenast af allt hwad de lärt, utan
äfwen deras och föräldrarnas namn, modersmål, förmögenhet etc.
Efter slutadt prof böra de låtsa at ha glömt allting. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
