- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
549

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hyagnis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

549

2. – STEN. Plinius säger at man gick på jagt efter hyänor, för
at erhålla dessa stenar, som funnos i deras ögon och, lagde
under tungan, medförde gåfwan at spå.

HYAGNIS, bördig ifrån Phrygien, fader til Marsyas, den förste
flöjtist och upfinnare at phrygiska harmonien, författade nomer
eller låfsånger til Gudarnes moder, Bacchus, Pan och några andra
Gudomligheter, ell. landets hjeltar.

HYALE, en Nymf hos Diana, hemtade watten i urnorna för at
begjuta Gudinnan, då Aktæon öfwerkastade henne i badet.

HYAMIDER, Jupiters prester uti Pisa.

HYAMUS, son af nymfen Evadne. I Pindarus bjuder Apollo Parcerne
at infinna sig wid hans moders barnsäng , för at bestämma
barnets öde, som skulle bli chef för Hyamiderne.

HYANTER, et folkslag i Bæotien, som fördrefs af Cadmus.

HYANTIDER kallades Muserne, emedan de troddes bo i Bæotien.

HYANTIUS, Aktæon, sonson af Cadmus, grundläggare af Thebe i
Bæotien.

HYAS, 1. – Bowtias gemål och fader til Hyaderne. 2. – son af
Atlas o. Æthra dödad af et lejon. Se HYADERNE.

HYBLA, et berg på Sicilien, rygtbart för sin ypperliga honing
och en stad af samma namn.

HYBLÆA, en Gudinna dyrkad på Sicilien.

HYBLÆER, et folkslag på Sicilien, skickligt i gudstjenst och
drömtyderi.

HYBRIS, moder til Guden Pan

HYBRISTICA, en fest i Argos til Telesillas ära, emedan hon, då
lacedæmoniske konungen Kleomenes hade belägrat staden, anförde
qwinnorna o. tappert förswarade den. De buro då manskläder, och
karlarne qwinnodrägt. Man offrade åt Venus ell. Luna.

HYDARNIS, en af Jupiters döttrar med Europa, gaf sitt namn åt
staden Hydarnis.

HYDASPES, en trojansk höfdfng, dödad af latinska höfdingen
Sacrator.

HYDATOSKOPI, se HYDROMANTIEN.

HYDISSUS, son af Bellerophon o. Asteria; en stad i Carien fick
hans namn

HYDRA, 1. – en dotter af Hyllus. 2. – Dotter af Styx och Pallas.
Se WATTENORMEN.

HYDRAGER, tjenstemän som biträdde dem hwilka skulle inwigas; af
hydor, watten, emedan de begagnade det til de förberedande
reningarne.

HYDRANOS, prest, som wid inwigningen i eleusinska mysterierna
offrade åt Jupiter en drägtig sugga, på hwars skinn sattes den
som skulle renas.

HYDRIA war et kärl med hål på alla sidor, som föreställde
wattenguden i Egypten. Presterne upfyllde det med watten wissa
dagar, prydde det m. utsökt pragt, och ställde det slutligen på
en allmän skådeplats: allt folket kastade sig då ned för H. med
sträckta händer, och tackade Gudarne för de wälgerningar wattnet
förskaffade dem. Ändamålet med denna ceremoni war at lära
Egyptierne, at wattnet war grundämnet för allting samt at det
gifwit rörelse o. lif åt allt hwad som andas. Se CANOPUS.

HYDBIADER. Nymfer som dansade när Pan spelte på sin flöjt.

HYDRIEPHORER, qwinnor, som buro wattenkärlen wid Panathenæerne.

HYDROCHUS, et grekiskt namn på stjernbilden Wattumannen.

HYDROGRAFIEN (Sinneb. l.) föreställes såsom en gammal qwinna,
klädd i silfwerflor, symbol af wattnet och dess rörelse. En
compass står wid fötterna, och hufwudet är omgifwet af stjernor.
I högra handen håller hon et sjökort och et skepp i den wenstra.

HYDROMANTIEN (Sinneb. lär.), konsten at förmedelst watten
förutspå det tilkommande. Varro säger at Perserne upfunnit den
samt at Numa o. Pythagoras utöfwat den. Den indelas i flera
slag: 1) då i följd af åkallelser och andra magiska ceremonier
man ser på wattnet skrifna namnen af de personer eller saker man
önskar at weta; namnen woro skrifna bakfram. 2) begagnades et
kärl fullt med watten, och en ring som hängde på en tråd, med
hwilken slogs wissa gånger emot kanten af kärlet. 3) kastades
efter hand och med korta mellanslak tre små stenar i et lugnt
och stillastående watten, och man drog spå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free