- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
557

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hår ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

557

så at ingen droppe skulle drypa; äfw. en qwinnas händer i
degtråget o. fålen i stoqweden.

HÅR, Egyptierne gjorde Gudarne löften för at återwinna sina
sjuka barns helsa; och när de woro utom all fara, ledde de dem
til templet, afklippte håret som de lade i en wågskål tillika
med en summa penningar af lika wigt, hwilka de gåfwo åt dem som
underhollo de heliga djuren. Man brukade äfwen offra håret åt
någon flod. I Homerus läser man, at Peleus offrade sin son
Achillis hår åt Sperchius, och Memnon offrade sitt åt Nilen. Se
NEDA. Hos Grekerne gingo de, som trädde ur barnaåren, til Delphi
at helga sitt förstwäxta hår åt Apollo. Se THESEIA. Samma
offring skedde til Hippolyti ära, af båda könens ungdom, hwilka
annars icke hade fått tillåtelse at gifra sig. Man lät barnens
hår wäxa. När de hunnit til en wiss ålder, leddes de til
templet; håret blef afklippt och lades i et kärl af guld ell.
silfwer, på hwilket man skref hwarje barns namn o. helgade det i
templet. Detta bruk war äfwen antaget hos Assyrierna; gossar
offrade förstlingen af sitt hår, och ynglingar deras skägg.
Grekerne afskuro sig håret på deras grafwar som de begreto,
enligt Österländingarnes plägsed. Araber, Ammoniter, Moabiter,
Iduméer, folket i Dedan, Thema och Buz, buro håret rundskuret
för at likna Bacchus. – Af gamla minnesmärken ser man at Romarne
buro kort hår. Under djup sorg läto de håret wäxa. Spartanerne
nyttjade långt hår, och på stridsdagen beströks det m.
wälluktande oljor. Herodotus säger at Meder o. Assyrier, samt
efter dem Perserne, hade håret friseradt öfwer hjessan och
hängande utåt axlarna. Numidierne hade håret uplagdt i lockar
ända ifrån hjessan. Qwinnor och sprätthökar i Athén friserade
och parfumerade håret, o. pudrade sig som oftast m. gult puder.
Lucius Berus, broder til kejsaren Marcus Aurelius nyttjade
guldpulver. Homerus gifwer blondt hår åt Minerva, Venus, Apollo
o. Kärleken, äfwen åt de mest utmärkta hjeltar, såsom Achilles,
Menelaus. Paris m.fl. Blondt hår, som war sällsynt hos Grekerne,
war af dem mest wärderadt, det är också förmodligen derföre som
Nordens Homerus, Ossian, gifwer brunt har åt sina hjeltar,
hwilkas dater han mest berömmer. – Apollo prydde wanligen sitt
hår med en bindel eller lagerqwist: det fladdrar omkring hans
axlar, och fästes i en knut öfwer hjessan. Sådan är hårprydnaden
hos Apollo af Belvedere. Mars o. Mercurius hafwa håret kort och
friseradt. Venus har håret upknutet i nacken, fästadt med en
diadem, eller med en bindel med en hårknut öfwer hjessan. Så är
Venus af Medicis klädd i håret. Diana och Juno hafwa ungefär
samma coiffure som Venus, men mera allwarsam; Dianas är ofta
prydt m. en halfmåne, och Junos m. en bred diadem af ädla
stenar. Vulcani och i synn. Herkulis äro korta och knorliqa.
Plutos hår är tjockt, wågiqt o. nedfaller öfwer pannan. Jupiter
har fladdrande hår majestätiskt fästadt öfwer den fria pannan.
Neptuni hår liknar brödernas; men ligger mera oordentligt och
tyckes likasom upskakadt af windarne. Ifrån Flodernas hår tyckes
utsippra den fugtighet de sprida, Landtgudars, Fauners, Satyrers
o.d. hår liknar mycket bock och getragg. Tilfället föreställes
skalligt i nacken. Medusas hår består af ormar: likaså Furiernas.

HÄDELSEN allegoriseras genom en man som med rest hår o. knutna
händer trotsar himmelen, hwarifrån utfara ljungeldar och åska.
Han trampar på et störtadt altare, krossade bildstoder eller
andra religiösa emblemer.

HÄFTIGHETEN (Sinneb. l.). Den föreställes af Riva under bilden
af en ung man som är nästan naken, med djerf upsyn, färdig at
hugga til med swärdet och beredd at trotsa faran. Han har bindel
för ögonen och små korta wingar på axlarna. Bredwid honom är et
rasande wildswin som störtar sig emot jägarnes jagtspjut.

HÄMNDEN. Den föreställes såsom en Furie, med håret å ända,
blossande ansigte, gnistrande ögon, och bitande sig i
knytnäfwen; hon har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free