- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
575

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Indracittren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

575

förtrodd åt hans waksamhet är hans himlaboning Meru,
eller Nordpolen, allegoriskt föreställd såsom or bera
af guld och ädla stenar. Oaktadt sin stora magt, är
hon likwäl mycket lägre än den indiska Treenigheten,
Brahma, Wischnu och Mahadeva ell. Schiwa, som äro en
o. samma Gudom under tre olika former.

INDRACITTREN (Ind. M.), en rygtbar jätte och
bundsförwandt med Schnrirama.

INDUS, en flod som Hyginus räknar ibland Ponti o.
Thalassas söner.

INDUSTRIEN (Sinneb. l.) Ripa ger deröfwer lyra
emblemer: 1) en ung, naken och hjelmklädd qwinna,
hwars hwita mantel är prydd med gröna blad, och på
hwilken läsas orden proprio Marte; hon håller et bart
swärd och synes beredd til strid. 2) Mercurius, med
sin caducé i ena handen och en flöjt i den andra. 3)
En qwinna, klädd i en rikt broderad robe, håller i
händerna en honingskaka och åtskilliga werktyg, såsom
en häfstång, domkraft o.d.; fötterne äro bara, o. på
hufwudet bär hon en liten bild af Plutus. 4) En
qwinna, som håller en wingad spira, hwarpå ses en hand
med et öga midtuti. Cochin har förenat de båda sednare
Idéerna.

INFANTARII, hedningarnes öknamn på de Christne, om
anklagades at wid sina sammankomster offra barn.

INFERIÆ 1. – woro effer hos Romarne til de
underjordiske Gudarne, för de aflidne, at desse måtte
hwila roligare och slippa at för länge irra omkring.
De bestodo af menniskoblod som krigsfångar o.
gladiatorer måste i början släppa til, och utgöts wid
den dödes qraf, som afwen beströddes med blomster. I
st.f. blod brukades ock mjölk, win, honing och olja.
2. – En fest til minne af de döde, som firades årligen
på begrafningsdagen.

INFERNALIS, et Jupiters tilnamn, dyrkad i et Minervas
tempel i Argos. Hans träbeläte hade tre ögon, en
symbol af dess trefaldiga magt öfwer himmelen,
helwetet och hafwen.

INFULA, hwit ylle hufwudbonad, med nedhängande tofsar,
nyttjad af prester när de skulle offra åt Gudarne,
liktom en diadem af konungar.

INGEN, en japansk Gudomlighet o. en af de yngste, ty
han lefde omkring år 1650. Hans nit för Sigkas
religion ingaf honom, 1633, det beslutet at resa til
Japan, der han emottogs med djup wördnad och ansågs
såsom et stort helgon. Då inträffade en owanlig torka,
hwilket förmådde Japanerne at wända sig til I., med
anhållan at han wille uttala en Kittoo, för at afwända
himmelens wrede. I. upsteg på et högt berg och gjorde
bön, hwarpå följde et sådant slagregn, at det borttog
broarne öfwer Meako.

INGENICULA, et tilnamn hwarunder Ilithyia hade et
tempel i Tegea. Namnet härrörde deraf at Auge, som af
sin fader Aleus blef återlemnad til Nauplius, hade på
knä framfödt et barn på samma ställe, der et tempel
sedan upbyggdes åt Lucina.

INGENICULUS, en stjernbild hwilken foreställes såsom
en man stående på knäna. Enligt Eratosthenes är det
Herkules, som slåss med Hesperidernes drake. Hyginus
säger at det antingen är Creteus, Lykaons son, som
begråter sin dotter Callistos forwandling til
björninna; eller Theseus som uplyfter stenen, under
hwilken Ægeus hade gömt sitt swärd och sin fotbonad,
se ÆIHRA; eller Thamyris som beswärjer Muserna at
återgifwa honom synen; eller Orpheus, som söndersliten
af qwinnorna uti Thrakien; eller ock Ixion i Tartaren.

INGIFVELSE (POETISK), se ENTHUSIASM.

INITIA kallades Cereris mysterier.

INKRÄKTNING, se ERÖFRING.

INO, dotter af Cadmus och Harmonia, ägtade i andra
giftet Athamas I, med hwilken hon hade twå söner,
Learchus och Melicertes. Sina barn af första giftet
behandlade hon såsom en ägta styfmoder, och sökte at
taga dem af daga, emedan de, enligt förstfödslorätten,
borde efterträda deras fader, med uteslutande af Inos
barn. För at så mycket säkrare lyckas, gjorde hon det
til en religionssak. Thebe war hemsökt af en ryslig
hungersnöd, som hon påstås sjelf hafwa wållat, emedan
hon förgiftat säden som såddes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free