- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
606

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jordklot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

606

dans namnkunniga företal läses följande: “Menniskorna
grundade o. undrade hwarifrån det kunde komma, at
jorden, djur och fåglar hade samma natur i wissa
delar, och woro åter olika i andra. Det är J:s natur
at hon är grön på höga ställen o. sprättar der up
watten, så at man ej behöfwer gräfwa mera der, än i
djupa dalar. Så är ock hos djur och fåglar lika långt
til blodet i hufwudet som i fötterna. J:s andra natur
är, åt alla år wäxa på henne gräs o. blommor, som
samma år affalla o. wissna. Likalédes wära på djur o.
fåglar har och fjädrar, som årligen affalla. J:s
tredje natur är, at när hon öppnas, o. det grafwes i
henne, då gror gräs på den mull som är öfwersig Berg
och stenar liknade de wid djurens ben och tänder.
Häraf slutade de at J. ej war död, utan hade på något
sätt lif. De wiste äfwen at hon war mycket gammal och
rik på medel, emedan hon födde allt lefwande och
tilegnade sig allt som dog.” – Gudarne danade J. af
Ymers kropp. Sedan Asarne skapat Alk o. Embla, hwilkas
afkomlingar woro bestämde til deras hjelp i striden
emot Jättarne, suto de oanfägtade på sina throner, och
Wanerne styrde det nöjsamma jordlifwet, medan
Walkyriorna bemödade sig at fylla Walhalls bänkar.

JORDKLOT, se GLOB.

JORIM-ASSA, Japanernes Herkules och älsklingsföremålet
i deras heroiska fabler.

JORMUNGANDER (Nord. Myth.). Midgårdsormen, Hels o.
Fenris’ broder, enligt prosaiska Eddan, Lokes son med
Angerboda ell. den gamla i jernskogen. Odin sänkte J.
i hafwets djup, der han wäxte så lång, at han krökte
sig kring all land och det sig i stjerten. Se RAGNARÖK.

JORTANA (Finnl. M.), helwetesfloden, öfwer hwilken de
döda skuggor skulle föras, och dit swedor forwistes.

JOS, Chinesernes husgudar. Hwar familj har sin som
hedras m. en särsilt dyrkan.

JOTUN, se HRIMTHURSAR.

JOTUNHEIM (Nord. Myth.) den sjunde werlden, Jättarnes
ell. Rhimtussarnes land. Så kallas äfwen de trakter,
dit Nordens förste inbyggare drogo sig wid mannen
Odins ankomst.

JOU war Jupiters werkliga namn, hwars genitif är
Jovis. Celter o. Galler kallade honom Jou, d.ä. den
unge, för at utmärka at han aldrig åldras. Berget Jou
bland Alperne, af Latinerne kalladt Mons Jovis, war
helgadt åt honom. Den dagen i weckan som bar hans
nanm, Dies Jovis, war Thorsdag, heter ännu uti
Frankrikes södra departementer Di Jou.

JOUKKAVAINEN (Finnl. M.), en Jätte som wille täfla m.
Wäinämöinen, men denne stack honom med et spjut genom
hjertat. J. anropade alla Gudamagter, och äfwen J.
Marja, som på en natt läkte såret, så at han blef
frisk. Han öfwertalte sedan Wäinämöinen at sjunga,
hwaraf mörkrets portar öppnades, luften dallrade och
klipporna brusto.

JOUVENGE, en Nymf som af Jupitcr förwandlades til
källa, af hwars watten alla föryngrades, som badade
sig deri. Denna källa spelar en stor roll i de
österländska romanerna. I en roman af Huon de Bordeaux
läses at hon ligger i en öcken, kommer ifrån Nilen och
det jordiska paradiset, samt äger den kraften at
föryngra alla gubbar som dricka deraf eller twätta
händerna deri. Det war under denna källas upsökande
som cen Spanjor uptäckte Florida.

JOVIALIA, fester som Latinerne firade til Jupiters
ära. De swarade mot Grekernes Diasia.

JOVIUS, ett af Herkulis tilnamn, Diocletianus antog
äfwen detta namn.

JUANAS (Amer. M.), prester på Florida. Deras syssla
inskränkes ej inom Gudstjensten: de äro äfwen läkare,
såsom alle prester i landet, samt blanda sig i
regeringen och politiken; och Paraustis eller
furstarne åro alltid af samma tanke som de. J. iaktaga
et allwarsamt och höfwiskt wäsende, och utmärka sig
genom et mycket strängt lefnadssät. De som önska at
uptagas i denna orden, höra bereda sig dertil genom et
tre års noviciat, hwarunder de dagligen göra de
beswärligaste botöfningar. J:s drägt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free