Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jupiter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(612)
som war furste hos Atlanterne, o. dess brorson, mera
rygtbar än farbrodern. Han war konung på Kreta o.
sträckte sitt rikes gränser til yttersta ändan af Europa
och Afrika. Man räknar äfwen J. Ammon i Libyen, kanske
den äldste af alla; J. Serapis i Egypten; J. Belus hos
Assyrierne; J. Uranus hos Perserne; J. ifrån Thebe i
Egypten; J. Pappæus hos Scytherne; J. Assabinus hos
Æthiopierne; J. Taranis hos Gallerne; J. Apis, konung i
Argos, sonson af Inachus; J. Asterius, konung på Kreta,
som bortröfwade Europa och blef fader til Minos; J.,
fader til Dardanus; J. Prætus, Danaes farbror; J.
Tantalus, som bortröfwade Ganymedes; o. slutligen Jupiter
som war fader til Herkules och Dioskurerne, hwilka lefde
60 eller 80 år före Trojas belägring, m.fl., utan at
räkna den stora skaran af denna Gudens prester, som
förförde qwinnor och skyllde på Jupiter. – Här må derföre
anföras de twå traditioner, som de gamle lemnat oss om
Jupiter. Den första, som är mera historisk, har Diodorus
Sic. förwarat åt oss, och Pezron satt i hela sin dager.
Titanerne, afundsamme öfwer Saturni storhet, upreste sig
emot honom och inneslöto honom i et trängt fängelse. J.,
som då war ung, men hade mycket mannamod, glömde faderns
elaka behandling, begaf sig ifrån Kreta, dit hans moder
Rhea i hemlighet skickat honom at upfostras af hans
farbröder Cureterne, nedgjorde Titanerne, befriade sin
fader och, sedan half åter upsatt honom på thronen,
återwände segersäll til sin fristad. Men Saturnus blef
misstänksam, och wille göra sig af med J., som likwäl
lyckligt undwek alla faror, fördref fadern ifrån Kreta,
följde honom til Peloponnesus, slog honom för andra
gången och twingade honom at fly til Italien. På detta
krig följde krig get med Titanerne, som warade i tio år,
och slutades af J. genom deras fullkomliga nederlag wid
Tartessus i Spanien. Efter denna seger och Saturni död
börjades J:s regering. Nu herre öfwer et stort rike,
gifte han sig med sin syster Juno, likasom hans fader
hade gift sig med Rhea, och farfadern Uranus med sin
syster Titæa. Som hans stater woro för widsträckta för at
kunna styras af honom ensam, fördelade han dem i flera
guvernementer, och satte Pluto til höfding öfwer de
westra delarne, eller Gallien och Spanien. Efter Plutos
död efterträdde Mercurius, som der gjorde sig ganska
rygtbar, o. blef öfwergud hos Celterne. J. behöll sjelf
Östern ell. Grekland, öarna och den delen af Östern,
hwarifrån hans förfäder woro komne. Föga nöjd med at wara
eröfrare, wille han äfwen wara lagstiftare, och utgaf
derföre lagar, dem han med stränghet gjorde åtlydde. Han
utrotade alla stråtröware i Thessalien och andra grekiska
landskap; och utom det lugn han dersgenom tryggade åt
sina undersåter, wakade han öfwer sin egen säkerhet, i
det han anlade sitt förnämsta residens på berget Olympus,
o. gjorde sig rygtbar genom sitt mod, sin klokhet,
rättwisa samt andra borgerliga och krigiska dygder;
lycklig om han ej genom sin öfwerdrifna böjelse för nöjen
hade fördunklat glansen af sina wackra dater. Derifrån
härledde sig dessa talrika kärleksintriger, historien til
oss öfwerfört, under bild af hans många förwandlingar. Af
dessa nog ofta återkommande äventyr blef Juno så
förbittrad, at hon ingick i en ordentlig sammanswärjning
mot honom. Han tilintetgjorde den, och detta war hans
sista bragd. J en hög ålder afled han på Kreta, der man
länge såg hans grafwård wid Gnossus, med öfwerskrift:
“Här hwilar Zan, som kallades Jupiter.” Han lefde 120 år,
och regerade i 62, efter Saturni död. Cureterne besörjde
om hans begrafning. – Den andra traditionen är mera
fabelagtig, o. antogs i synn. af Grekerne. Et orakel af
Himmelen o. Jorden hade förutsagt Saturnus, at ett af
hans barn skulle beröfwa honom lifwet och kronan; eller,
enligt andra, i följd af en öfwerenskommelse med sin
äldsta broder Titan, som til honom afstått riket, emot
willkor at aflifwa alla sina piltebarn, på det
successionsrättem en dag måtte återkomma til äldsta
grenen, upslukade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
