Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Jättarne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
615
drog af någon utomordentlig händelse och som det ålåg
Augurerne at förklara. Uttolkningen som de gåfwo,
kallades Commentarii, och de utmärkte på samma gång
hwad man borde göra, för at afwända det olycksbådande.
Denna försoning kallades Procuratio. Järtecken war allt
sådant som tildrog sig mot naturens ordning, til ex. om
en gris blef född med menniskohufwud, om Gudarnes
bildstoder swettades blod, o.s.w.
JÄTTARNE, 1. – söner af Himmelen och Jorden, förde krig
emot Gudarne. Hesiodus låter dem födas af det blod som
rann utur Urani sår; men Apollodorus, Ovidius m. fl.
säga at de äro Himmelens och Jordens barn. Hyginus
gifwer dem Tartarus til fader. Af en widunderlig wäxt
och krafter derefter, hade de en wild o. förskräckande
blick, långt hår, yfwigt skägg, ben och fötter såsom
ormar, o. någre ibland dem hade 100 armar o. 50
hufwuden. Med föresats at störta Jupiter ifrån thronen,
företogo de sig at belägra honom på sjelfwa hans
Gudasäte; och för at lyckas i deras företag, staplade
de berget Ossa på Pelion o. Olympus ofwanpå Ossa;
derifrån försökte de at klättra up i himmelen, och
slungade mot Gudarne stora klippor, hwaraf några föllo
i hafwet och blefwo öar, andra föllo tilbaka på jorden
och blefwo berg. Jupiter förskräcktes för så
fruktanswärda fiender, och kallade Gudarne til sin
hjelp; men han blef alltför illa understödd, ty de
flydde alla til Egypten, der räddhågan förmådde dem at
antaga allahanda djurs skepnader. – Med Herkulis
biträde (se JUPITER) utrotades J. Agrius, Alcyomus,
begge Aloiderne, Clytius, Enceladus, Ephialtes,
Eurytus, Hippylytus, Othus, Pallas, Polybetes,
Porphyrion, Thaon, Tityus, och den förskräcklige
Typhon, hwilken ensam, säger Homerus, gjorde Gudarne
mera beswar än alla de andre J. tilsamman. – Sedan
Jupiter hade nedgjort dem, störtade han dem i djupet af
Tartaren, der han begrafde dem lefwande, antingen under
berget Ætna, eller i åtskilliga länder. Enceladus blef
begrafwen under Sicilien; Polypetes under ön Lango;
Olbus under ön Candia, och Typhon under Ischia. Man har
påstått, med mycket skäl, at denna fabel är blott en
wanställd tradition af historien om Typhon och Osiris.
I Egypten fans werkligen minnesmärken mycket äldre än
Grekernes fabler, städer anlagde, och en Gudstjenst
införd til samma djurs dyrkan, hwilkas former Gudarne
ontogo. (Sinneb. l.) Giulio Romane har målat Jättarne
träffade af Jupiters åska. Alle Gudar äro i rörelse;
windarne storma ifrån alla håll; Gratierne stå betagna
af förwåning, klipporna hwila tungt öfwer J.; man ser
Briareus i en grotta, begrafwen under et berg. Pluto är
målad öfwer spiseln sittande i sin wagn och åtföljd af
Furierne, så at när man tändt på brasan, synas alla
dessa figurer werkligen wara i afgrundsregentens
palats. (Rabb. M.) Talmudisterne försäkra at det fans
Jättar i arken; men som de togo för mycket rum, måste
man släppa ut noshörningen, som simmade efter arken.
(Nord. M.) Se HRIMTUSSAR. 2. – INDIANSKE,
ell. elake Genier. Indianerne fördela dem til 5
stammar. Flere af dem äro dömde at irra omkring i
werlden efter döden, for deras onda gerningars skull;
och kunna icke slippa derifrån utan genom hopsamlande
af alla Indianers böner til Gudarnes så at de närma sig
til dem som bedja och söka at göra dem tankspridde, på
det de må glömma några af de ceremonier som äro dem
föresrifne: det är endast på detta sätt, o. ej genom
dem sjelfwa, som de kunna ha någon fortjenst inför Gud.
När de samlat et erforderligt antal af böner, tillåter
Han dem at ombyta natur. I stället för at wara
willsefarande o. olycklige Genier, blifwa de själar,
ingå i en menniskokropp, och genom denna förändring
njuta den lycksalighet som blifwit desse sednare
utlofwad. För at undwika denna surpris, uprepa
Indianerne en bön wid Gudstjenstens början, och kasta
watten tre gånger öfwer wenstra axeln, det enda ställe
der Genierne kunna nalkas dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
