Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krigsbuller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
632
stra. Passion för krig föreställes på en
graverad sten genom Kärleken som håller en
hjelm.
KRIGSBULLER (Sinneb. l.). Egyptierne
föreställde det under bild af en ung krigare,
i antik rustning, son, springer hit och dit,
wåpnad med en pik och spridande oreda.
Ariosto, som kallar det en blodig
orofstiftare, låter honom hålla et laddadt
gewär. Cochin uttrycker det genom en man som
spelar på cymbaler, och är omgifwen af
trumpeter, horn och trummor; alltsammans
åtföljde af en åskknall.
KRIGSBYTEN (RIKA), se SPOLIA OPIMA.
KRIGSKONSTEN (Sinneb. l.) afbildas såsom en
wäpnad och stridsfärdig krigare, med et
blottade swärd i ena handen och Minervas
sköld i den andra.
KRIGSLIST (Sinneb. l.). En wäpnad soldat som
står på lur bakom en palissaderad
förskansning. Han betäcker en snara dermed,
at han deröfwer utbreder et draperi af
guldtyg. Bredwid honom står en räf.
KRIWE (Slaw. M.), namnet på Peruns öfwerste
prest hos Preussarne.
KRODO, en af de förnämsta afgudar hos
Saxarne, tidens och årstidernas Gud, herre
öfwer luften och son af Hertha. Det war en
gubbe med långt skägg, klädd i en lång robe,
omgjordad meden linnebindel, hållande i
wenstra handen et hjul, i den högra en korg
full med frukt o. blommor, och stående uprätt
på en aborre hwilande horisontelt på en
pelare. Han dyrkades isynn. i köpingen
Hartes, nära Gosslar, ända til Carl den
Stores tid, då den med många andra blef
kullstörtad.
KROKODILEN war et heligt djur i en del af
Egypten. Inwånarne i Thebæ och wid sjön Mæris
wisade honom en utmärkt dyrkan. Sedan de hade
tämt en, satte de ädla stenar o. annan
grannlåt i näsan på honom, och född honom med
helgadt kött. Då han dog blef han balsamerad
och lagd i urnor, som buros til labyrinthen
der konungarne woro begrafne. Ombiterne, et
egyptiskt folkslag, blefwo alldeles
förkjuste, när K. borttog och upslukade något
af deras barn. K. ansågs med fasa i hela det
öfriga Egypten, och man dödade alla som
träffades. Religionen ökade ännu mer det
naturliga hatet. Typhon, som hade mordat
Osiris och war alla Gudarnes fiende, hade
fordom antagit en K:s skapnad. Enligt
Plutarchus är K. en symbol af Gudomligheten,
emedan han icke har någon tunga, och Gud,
utan at säga ett enda ord, intrycker i wara
hjertans tystnad billighetens o. wishetens
lagar. I det hieroglyfiska språket war K.
äfwen en symbol af tyrannisk regering.
Egyptierne trodde at gamla krokodiler ägde
gåfwan at spå, och det war af god betydelse
då de åto ur handen på någon. K. har, enligt
Achilles Tatius, lika många tänder som
dagarne i året. Det är kanske derföre, som
Egyptierne satte Solens bild i en båt buren
af en K. Under de sju dagar Apis’ födelse
firades, sades at K. glömde sin naturliga
wildhet och gjorde ingen menniska någon
skada; men på 8:de dagen e.m. blefwo de åter
wilde såsom förut. De påstods äfwen at samma
krokodiler, af wördnad för Gudinnan Isis, som
fordom betjent sig af en båt förfärdigad af
papyrusbark, icke skadade dem som beforo
Nilen i samma slags båtar.
KRONOR. 1. – I början woro kronor eller
kransar icke annat än qwistar, och bestämde
endast för Gudarne. Enligt Plinius war
Bacchus den förste som prydde sig dermed
efter Indiens eröfring. Pherecydes säger at
det war Saturnus; Diodorus, at Jupiter gjorde
det efter segern öfwer Titanerne; Fabius
Pictor säger, at den gamle konung Janus i
Italien war den förste som nyttjade krona wid
offren. Leo från Egypten försäkrar at Isis
war den första som krönte sig m. sädesax,
emedan hon hade lärt menniskorna at så och
odla säden. Saturnus war krönt med nywäxta
fikon ell. blad af winstocken, hwars hwita
och swarta frukt förebildar dagen o. natten;
Jupiter med eklöf ell. lagerblad; Juno med
qwittenblad; Bacchus med drufwor, winref o.
stundom murgrön; Ceres med sädesax; Pluto m.
cypress;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
