Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Laphyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LAPHYRA, Pallas tilnamn efter
ordet laphyra, rof, byte, emedan hon
är krigets Gudinna, och bidrager til
bytes erhållande från fienden.
LAPHYSTION, et berg rygtbart
deraf, at Herkules der hwilade sig när
han kom up ifrån helwetet och
släpade Cerberus med sig.
LAPHYSTIONER, Bacchanternes
tilnamn efter berget Laphystion i
Bæotien, der Bacchus dyrkades.
1. LAPHYSTIUS, ett as Bacchi
tilnamn.
2. – Et Jupiters tilnamn, åt
hwilken Phryxus offrade wäduren, som
hade fört honom til Kolchis.
Orchomenierne gåfwo honom detta namn,
til minne af Phryxi flykt; och ifrån
den tiden ansågs Jupiter L. såsom
en skyddsgud för flyktingar.
1. LAPIS (stenen), et Jupiters
tilnamn, hwarunder han ofta förblandas
med gränsguden Terminus. Andre
säga at han kallades så efter den stenen
hwarmed offerdjuret dödades wid
förbunds ingående, eller den som Rhea
gaf åt Saturnus at sluka. Eden wid
detta hemlighetsfulla namn ansågs
mycket helig. Det är det som Cicero
kallar Jovem lapidem jurare.
2. – AUSPICATUS, en helgad sten
som lades i grunden af et tempel, o.
war försedd med en inskrift.
3. – DIVUS war Dianas bildstod
som Orestes och Iphigenia togo utur
hennes tempel i Taurica; men många
städer i Asien och Europa påstodo sig
hafwa ägande rätten til densamma.
4. – MANALIS, en sten som låg
utom Porta Capena wid
Mars-templet; när han släpades til Rom
under stark torka, följde genast regn. –
Så kallades ock en sten som troddes
wara dörren til Orcus, hwarigenom
själarne kommo til de himmelske
Gudarne, och derföre kallades Manes.
LAPITHA, en Apollos dotter, som
med Æolus blef moder til Lapitherne.
LAPITHERNE, et folkslag i
Thessalien, som bodde wid stränderna af
Peneus, hwarifrån de hade fördrifwit
Perrheberne. De äro rygtbare ej
allenast derföre at de upfunnit betsel
och för deras skicklighet at handtera
hästar, utan ännu mera för deras krig
emot Centaurerne. På Pirithoi bröllop
hade de sednare supit sig fulla o.
blefwo oanständige mot fruntimren.
Theseus och Lapitherne dödade en stor hop
af dem, och drefwo de öfrige på
flykten; men Centaurerne kommo
manstarkare tilbaka, segrade i sin ordning
och twungo L. at fly, somlige til
Pholoe i Arkadien, andre til Malea. –
Flera gamla målningar och grekiska
vaser föreställa denna strid, och äfwen
Raphael har arbetat öfwer samma
ämne.
LAPITHERNES DANS, se under
DANSEN 7.
1. LAPITHUS, son af Apollo och
Stilbe, samt broder til Centaurus;
han blef gift med Arsinone, och
stamfader för Lapitherne; fader til
Phorbas, enligt andra til Periphas.
2. – Son af Æolus, och sonson
af Hippotes, war fader til Lesbus.
LAPPTRUMMAN, se TROLLTRUMMAN.
LAR, en husgud, se LARES.
LARA, eller LARANDA, en Najad,
dotter af floden Almon. Då Jupiter
blifwit kär i Juturna och ej kunde
komma åt henne, emedan hon kastat
sig i Tibern, sammankallade han alla
Nymfer i landet, och bad dem icke
tillåta flickan gömma sig i deras
floder. Alla lofwade at wara honom til
tjenst; men Lara ensam uptäckkte för
Juturna och Juno Jupiters planer,
hwaröfwer Guden blef förargad, lät
skära tungan af henne (deraf hennes
benämning Diva Muta), och befallte
Mercurius at föra henne til helwetet;
men under wägen blef denne sjelf kär
i Lara och älskades af henne tilbaka,
hwilket hade den werkan, at hon blef
moder för twå barn som efter henne
kallades Lares.
LARARIA, Husgudarnes offerfest,
som firades tre gånger om året, d. 1.
Maj, den 27 Juni och 22 Dec., då
deras bilder på bästa sätt pryddes m.
kransar och blommor. De allmänne
skyddsgudarne hade sina tempel, af
hwilka ett stod wid Via Sacra, och
et annat på Campus Martius. I
början offrades åt dem barn; men
Consuln L. Brutus afskaffade denna osed,
och befallte at i stället offra wallmo
och löfhufwuden. – Macrobius
kallar festen Celebritas sigillariorum,
de små bildstodernes högtidlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
