Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lectum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befallte Rådet at rådfråga
Sibyllinska böckerna. De Sibyllinste
Duumvirerne tilsade, at för at se slut
på landsplågan, en fest borde
anställas med kalas för sex Gudamagter,
neml. Apollo, Latona, Diana,
Herkules, Mercurius och Neptunus. Den
nya högtiden firades i 8 dagar,
hwarwid omsorgen ock anordningen woro
updragne åt Duumvirerne, men sedan
erhöllo Epulonerne detta förtroende.
Medborgarne, för at å deras sida
deltaga i denna högtidlighet, läto sina
hus stå öppna, med frihet för enhwar
at betjena sig af hwad som der fans:
man utöfwade gästwänlighet emot
både kände och okände samt
utländningar. All owilja och hat förswann
under dessa dagar; fiender umgingos och
spisade tilsamman, likasom hade de
alltid warit goda wänner; alla
processer och twister uphörde; fångar
försattes i frihet, o. af en religiös
grundsats slogos ej mer i bojor de som
Gudarne hade derifrån befriat. Livius
anför, at tredje gången L. firades,
för at få pesten at uphöra, uträttades
dermed så föga, at man måste
widtaga et annat slag af botgöring, och
stiftade de sceniska lekarne, i hopp at
de, såsom ännu icke upförde i Rom,
skulle wara så mycket behagligare för
Gudarne. – Valerius Maximus
omtalar et L. som firades blott til tre
Gudamagters ära, neml. Jupiter,
Mercurius och Juno; också war det
blott Junos bild som låg på sin säng,
då deremot Jupiters och Mercurii
sutto på stolar. Arnobius omnämner
ock et L. som anställdes för Ceres
allena. – L. war icke en romersk
stiftelse: ty Casaubonus har bewisat at
det äfwen brukades i Grekland.
Pausanias talar på flera ställen om dessa
hyenden, som lades under
Gudamagternas bilder. Spon berättar i sin resa
i Grekland, at man ännu såg i
Athén Isis’ och Serapis’ L.; det war
en liten marmorsäng af 2 fots längd
och 1 fots höjd, hwarpå Gudarne
föreställdes sittande. – På flera
romerska medaljer föreställas ceremonierna
wid Lectisternium.
LECTUM, en udde i lilla Asien.
Der fans et altare åt de 12
Gudarne och som troddes wara upbygdt af
Agamemnon.
1. LEDA, dotter af Thestius o.
Tyndari gemål. Då Jupiter fick se henne
på Eurotas’ strand, förwandlade han
Venus til en örn o. sig sjelf til en swan,
som förföljdes af örnen och flög i
armarna på L., som nio månader
derefter nedkom med twå egg. Ur det
ena kläcktes Pollux o. Helena, samt
ur det andra Clytæmnestra och
Castor. De twå förste ansågos såsom
Jupiters barn, och de sednare som
Tyndari. Apollodorus har följt en annan
tradition. Se CASTOR. Enligt
andra blef Leda förgudad under namn
af Nemesis. Någre antaga ingen
annan grund för denna fabel än
Helenas skönhet, och i synn. hennes långa
och hwita hals som liknade svanens.
Andre påstå at Leda hade haft någon
kärleksintrig för sig på stränderna af
Eurotas, der det förmodligen fans en
mängd swanor, och at man, för at
rädda hennes heder, spridde ut rygtet
at Jupiter blifwit kär i henne,
förwandlat henne til swan, och under
denna skapnad förfört henne. Också
påstå någre at Leda infört sin älskare
i öfwersta rummet af palatset;
sådana rum woro eggrunda och kallades
ovum, hwilket gifwit anledning til
dikten om egget. – I Orleans’
galleri sågs en tafla som föreställde Leda
smekt af en Swan. Den war ett af
Veronesis mästerstycken. Correggio o.
Michel-Angelo hafwa äfwen bearbetat
samma ämne.
2. – Krigsguden hos Slawerne.
LEDÆA, et tilnamn som gafs
Helena såsom dotter af Leda.
LEDÆISKE GUDARNE eller
BRÖDERNE, Castor och Pollux.
LEDING, se FENRISULFVEN.
LEEK-AVEN, druidiske stenar ell.
monumenter wid Aurai i Bretagne,
til et antal af 150, ställda 3 och 3,
Inwånarne inbilla sig at om man går
dit på wissa dagar med sina hjordar,
blifwa de derigenom skyddade för alla
slags sjukdomar.
LEFVERN. Dess betraktande hos
offerdjuren utgjorde en betydlig del af
Aruspicernes wetenskap.
LEGIFERA, ett af Ceres’ tilnamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
