Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Leib-olmai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LEIB-OLMAI, en af Lapparnes Gudar
som äro på jorden: en Gud för
skytteri, djur- och fåglafänge.
LEIS, dotter af Orus, konung uti
Træzen, hwilken i, början kallade
landet Orea. Se ALTHEPUS.
LEITUS, son af Elektryon 2, eller
af Alektor, war en af Bæotiernes
anförare wid Troias belägring. Af
Hektor sårad i handen, undwek han
döden endast derigenom at Idomeneus
gick at anfalla den trojanska hjelten.
1. LEJONET. Enligt Plutarchus war
detta djur helgadt åt Solen; emedan
det af alla som födas med krokiga
klor, är det enda som ser genast efter
födelsen, sofwer föga, och alltid med
öppna ögon. I Egypten war det
helgade åt Vulcanus. Wid Cybeles offer
bars en lejonbild, emedan hennes
prester trodde innehafwa konsten at täma
det. Skalderne föreställa denna
Gudinnas wagn dragen af twå lejon.
Leontinerne tllbådo L. och satte dess
hufwud på sina mynt. L. war en
egentlig symbol af Mithras, och man ser
honom stundom med mennisksokropp o.
leionhufwud. Denna symbol war så
wanlig i Mithras’ mysterier, at de
på inseriptioner ofta kallas Leontinska.
L. war äfwen helgadt åt Vesta o. en
symbol af Jorden. På Abraxas ser
man under Harpokratis bild et lejon,
som springer wid foten af en Lotus,
med inskrift: Abraxas omnia ciens,
för at utmärka Solens styrka. – L.
troddes waka öfwer Nilens
öfwerswämningar, emedan detta fenomen
inträffar i början af rötmånaden, då
Solen går in i L:s tecken. –
Lejonhufwudet ansågs såsom en symbol af den
närwarande tiden eller af
middagslinien – Herkules är nästan alltid
betäckkt med en lejonhud. Æneas war
klädd i en sådan då han bar sin
fader ur Troias brand. Andre
konungar och hjeltar hafwa sedermera
burit den, i synn. när de wille inbilla
folk at de härstammade från Herkules. –
Aventinus, hjeltens son, war
likasom fadern klädd i lejonhud.
2. – Leijonets stjernbild war det
nemeiska lejonet.
3. – CITHÆRONISKA LEJONET.
Berget Cithæron, wid hwars fot
betade Amphitryos och Thestii hjordar
härjades af et ursinnigt lejon.
Herkules, som då ingick i sina ynglingaår
och hade all ungdomens eld o. styrka,
beslöt at slåss med lejonet. Han gaf
Thestius del af sitt beslut, och denne
blef deraf så förtjust, at hwar gång
Herkules kom hem ifrån jagt, lät
Thestius honom ligga hos en af sina
döttrar, hwaraf följden blef at alla
häfdades. Apollodorus säger at, sedan
Herkules dödat lejonet, war dess hud
hans wanliga klädnad; men det tros
allmänt, at det war nemeiska lejonets
hud han begagnade.
4. – NEMEISKA LEJONET. Det
första arbete som Eurystheus ålade
Herkules, war at döda det nemeiska
L., som ödelade Argolis. Det
härjade isynn. skogarne emellan Cleonæ o.
Nemea, och kunde icke såras af något
wapen, antingen emedan det, enligt
Apollonii scholiast, hade nedfallit
ifrån månen, eller, enligt
Apollodrus m.fl., war son af Echidna och
Typhon. Då Herkules gick at strida
emot detta lejon, blef han mycket wäl
emottagen af en herde i Cleonæ, som
hette Molorchus, och fick af honom
nyttiga råd huru han bäst skulle
kunna besegra detta odjur. Herden wille
äfwen anställa et offer til Herkulis
ära; men hjelten undanbad sig det,
och bad honom i ställer offra åt
Jupiter Conservator, om han
återkomme lyckligt ifrån sitt foretag, ell. at
offra det åt honom sjelf såsom åt en
hjelte, i fall han icke komme tilbaka
inom 30 dagar. Trettionde dagen
inföll, och Molorchus beredde sig at
anställa offret åt Herkules, men hjelten
kom, och Jupiter njöt äran.
Herkules hade haft mycket gagn af herdens
råd. Lejonet bodde i en kula, ned twå
utgångar. Sedan Herkules tillstängt
den ena, gick han in i kulan,
qwäfde det emellan armarna, och bar det
til Mykenä. Eurystheus blef så
upskrämd, at han gömde sig i en
koppartunna under jorden. Någre säga
at han icke blifwit så rädd, förr än
Herkules bar til honom erymanthiska
wildswinet. I alla fall tillät han icke
hjelten at komma in i staden, utan
skickade honom sina order genom sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
