- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
25

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lessu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LESSU (Chin. M.) et helgon hwars
aflefwor förwaras i Nantua-pagoden.
Liket efter denne L., som dog för 800
år sedan, är utstäldt til folkets
dyrkan och omgifwet af waxljus, o. folk
ditströmmar från de aflägsnaste orter.

LETHÆA, en phrygisk qwinna, war
stolt öfwer sin skönhet och påstod sig
wara wackrare än Gudinnorna. De
wille hämnas, men hennes man.
Olenus, erböd sig i hennes ställe, o. båda
förwandlades til klippor.

LETHÆUS, Kärlekens tilnamn.
Älskare, uttröttade af sina bojor,
dyrkade honom under detta namn, för at
kunna glömma sina känslolösa
älskarinnor. Hans bild stod i Venus
Erycinas tempel, nära Collinska porten.
Han föreställdes såsom släckande sin
fackla i wägen.

1. LETHE, en flod som flöt
bredwid Tricca. Æskulapius sades wara
född på dess stränder.
2. – En flod på Kreta, så kallad
emedan Hermione der glömde sin man
Cadmus.
3. – En af helwetesfloderne,
annars kallad Glömskans flod.
Skuggorna måste dricka af dess watten, för
at glömma det framfarna o. göra dem
skickliga at på nytt uthärda lifwets
eländen. Den kallades äfwen Oljans
flod, emedan dess lopp är mycket stilla;
och af samma skäl kallar Lucanus
honom den tystlåtna Guden. På dess
stränder, likasom nära Cocyten, sågs
en port som hade gemenskap m.
Tartaren, och Adrianus förglömde den ej,
när han i dalen wid Tibur (Tivoli)
lät föreställa helwettet med dess floder.
L. afbildades såsom en gubbe med en
urna i ena handen, o. glömskans
bägare i den andra. En modern artist
(Macret) har afbildat L. såsom en
gubbe krönt med wallmo och lotus,
hwilanbe på sin urna.
4. – En källa i Bæotien. Man
drack af dess watten, när offringar
skedde åt Trophonius.
5. – En bäck i Afrika, som flöt
ut i Medelhafwet nära udden Syrtes.
Den afbröt sitt lopp, rann några mil
under jorden, och upsprang m. större
häftighet wid staden Berenice,
hwarföre den troddes upwälla ur helwetet.

LETHRA (Nord. M.) Et ställe på
Seeland, der Danskarne samlades
hwart ende år i Jan. månad, och
offrade åt Gudarne 99 menniskor samt
et lika antal hästar, hundar och
tuppar. Presterne som härstammade från
Bors ätt, borde slaqta offerdjuren.

LETHUS, fader til Pylevs o.
Hippothous 3, twå hjeltar som utmärkte
sig wid Troias belägring.

LETREUS, son af Pelops, anlade
staden Letrinoi i Elis.

LETTFETE (Lättfot), se under ASE.

1. LEUCA, en stad i Italien. Der
fans en källa med et ganska
illaluktande watten. Sedan de jättar som
kallades Leuternier, hade flytt ifrån
Phlegra til Campanien, förföljdes de
dit af Herkules och dödades af honom.
Af deras blod hade källan upkommit,
och sjelfwa kusten fick namn af den
Leuternianska.
2. – En stad i mindre Asien. Se
PROPHTHASIA.

1. LEUCADIUS, Apollos tilnamn
efter et hans tempel på ön Leukadia.
2. – Son af Icarius och broder
til Penelope, fick wid arfsdelningen
efter sin fader på sin lott Leukadia,
och gaf sitt namn åt detta område.

LEUCANIA, en Gudinna hos de
gamle Latinerne.

LEUCANTHES, ett af Saturni
tilnamn.

LEUCARIA, Itali gemål och
moder til Roma.

LEUCAS, bördig från Zakynthos,
en af Ulyssis följeslagare, upbyggde
den leukadiske Apollos tempel.

LEUCASPIS, en trojansk höfding,
som följde Æneas och omkom uti en
storm. Æneas såg hans skugga i
underwerlden.

LEUCATE, en bergsudde på ön
Leukadia, hwarifrän Sappho kastade sig
i hafwet, för at släcka sin häftiga
kärlek. Man trodde at Apollo hade uti
leukadiska klippan funnit en synnerlig
egenskap at bota förälskade personer,
och at han sjelf hade tilstyrkt
språnget från L. såsom et ofelbart recept
emot kärleken. Då Venus fick weta
at Adonis war död, blef hennes
första omsorg at söka rätt på liket, för
at njuta den bedröfliga trösten at fukta
det med sina tårar. Sedan hon
förgäfwes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free