Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Libatorium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Se PATELLARII. Man
offrade wattenblandadt win åt Bacchus
och Mercurius, emedan denne Gud
hade at syssla både med lefwande och
döda. Alla andra Gudomligheter
fordrade obemängdt win. Wid högtidliga
tilfällen blomster kröntes bägaren
hwarmed L. förrättades. Förut twättade
man händerna och gjorde bön, som war
en wäsendtlig del af
bröllopsceremonien. Honing offrades äfwen åt
Gudarne; och Grekarne blandade watten
i drickoffren til Solen, Månen och
Nymferna;, Oftast skedde L. af landets
nya gröda, som frambars på små fat,
kallade Patellæ. Cicero anmärker, at
mindre samwetsgrant folk åt sjelft af
denna frukt, som war bestämd för
Gudarne. Slutligen gjorde Greker och
Romare L. på grafwarne, wid
begrafningen, Någre romerske kejsare njöto
äfwen L. Efter slaget wid Actium
befallte Senaten sådana för Augustus,
så wäl wid offentliga gästabud, som
wid enskilta måltider. – Jakuterne,
en folkstam i Sibirien, fira hwart år
en högtid, hwarwid förnamsta
ceremonien består i at utgjuta den wätska
de begagna, i en stor brasa enkom
uptänd, och som icke får slockna under
hela festen. De dricka icke sjelfwe så
länge högtiden warar. –
Inbyggarne i landet Jedser, nära Japan, äro
store drinkare, och som der är mycket
kallt, samlas de för at dricka omkring
elden. Under det de dricka, kasta de på
flera ställen i elden några droppar af
drycken. Denna libation är hos dem
nästan enda tecknet til religion.
LIBATORIUM och LIBEUM woro
käril som nyttjades wid libationer.
LIBENTIA, LIBENTINA, en
Gudinna, som troddes förestå det nöjet
man känner af at handla efter
fantasi. Någre påstå at L. war et
Veneris tilnamn, och at det war åt henne
som flickorna, när de woro fullwäxta,
offrade sina leksaker.
1. LIBER o. LIBERA. Varro
säger at de woro twå Gudamagter, som
wakade hwar öfwer sitt kön, under
aflelseförrättningen.
2. – Fri, ett af Bacchi tilnamn,
antingen derföre at han förskaffat
friheten åt städerna i Bæotien, ell.
snarare emedan han, såsom winets Gud,
befriar sinnet ifrån alla bekymmer o.
gör at man är frispråkig. Ofta
tillades ordet Pater, emedan han war
glädjens, och frihetens fader. Se
LIBERALIA. Indianerne gåfwo ock detta
namn åt Solen.
LIBERA, en Gudinna som Cicero
säger wara dotter af Jupiter ock
Ceres. Ovidius anför, at Bacchus gaf
detta namn åt Ariadne. På medaljer
ses huswuden af Liber o. Libera krönta
med winblad, d.ä. Bacchus man och
Bacchus qwinna. Se LIBER I.
LIBERALIA, högtider skilde ifrån
Bacchanalierne, som Rom firade til
Bacchi ära d. 16 April ell. 17 Mars.
Under dessa liderliga fester kördes
omkring gatorna och på landsbygden en
wagn, som förde en Phallus i triumf.
Lavinium utmärkte sig i synn. under
denna fest, ty der firades den en hel
månad. Man höll der det
oanständigaste tal, til dess wagnen farit öfwer
stora torget och kommit fram til
bestämd ort. Då tilhörde det den
hederligaste qwinnan i staden at uti de
närwarandes åsyn kröna den
reputerliga bilden. På sådant sätt trodde
man sig göra Liber gynnsam för säd
och frön, samt afwända allt trolleri
ifrån jorden. Varro härleder namnet
L. icke ifrån Liber Bacchus, ufan
ifrån liber, fri, emedan Bacchi
prester då woro tjenstfrie och hade inga
bekymmer. Bacchi prestinnor suto wid
gatuhörnen, krönta med murgrön, och
sålde honingskakor; men afbröto
alltid af kakan et stycke, som offrades åt
Bacchus på en liten eld, som war
uptänd hos dem, hwilket kallades libare.
Wid denna högtid antogo äfwen
friborne ynglingar Toga virilis,
hwarwid de förklarades myndige. Folket
spisade offentligen på gatorna, och
enhwar hade frihet at säga hwad han
behagade.
LIBERALIS eller LIBERATOR, ett
af Jupiters tilnamn.
1. LIBETHRA, en stad wid
gränsen af Makedonien, rygtbar genom
Orphei graf. Oraklet hade förutsagt at
den skulle förstöras genom det som på
grekiska kallas Συς. Inwånarne, som
dermed förstodo et wildswin, brydde
sig icke om oraklet; men en dag
somnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
