- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
32

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lifvet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föreställes genom en liggande flodgud,
som håller et styre i högra handen.
En Nymf med et ymnighetshorn fullt
med frukt och en blomsterkorg under
armen, utmärker Jorden. Elden
symboliseras genom Vulcani åska.
Artisten har äfwen utmärkt den för
menniskan nödwändiga födan genom et
träd fullt med frukt. I öfra delen af
urnan ses Apollo, åkande i en wagn
med fyra hästar, begynna sin färd; på
andra sidan Diana, som utmärker
Natten, o. bild af döden, åkande uti
sin wagn dragen af twå hästar. I
denna wagn ses et lik, o. en flygande
fjäril, symbol af själen som lemnar
kroppen. Bredewid står en sörjande
Genius, som läser i en pappersrulle,
symbol af historien, som åt
efterwerlden öfwerlemnar store mäns bedrifter.
Längre bort ses Själen, åter under
Psyches bild, föras af Mercurius til
de elysiska fälten. Straffen efter
döden foreställas genom en flättrad
Prometheus, hwars inelfwor sönderslitas
af en gam. – Poussin har behandlat
samma ämne på följande sätt.
Lifwets olika belägenheter, föreställde
genom fyra qwinnor som utmärka
Nöjen, Rikdomen, Fattigdomen och
Arbetet, räcka hvarandra handen och
dansa wid musiken af en lyra, som
spelas af Tiden. Rikdomen är lätt
igenkänd på sina prägtiga kläder,
utfirade med guld och perlor. Nöjet,
krönt med blomster, utmärker sig
äfwen genom glädjen som lyser i
ögonen och smålöjet på dess läppar. Men
Fattigdomen, bedröfwad och halfklädd
med trasiga kläder, har på hufwudet
en krans af wisnade blad: hon
åtföljes af Arbetet, med bara axlar och
utmagrade färglösa armar; det rör
sig med mycken swårighet och
kaskar en försmägtande blick på
Rikdomen, hwars hjelp det tyckes
anropa. Denna runddans är en bild af
den beständiga omwexlingen i
menniskornas lycka. Twå små barn,
hwaraf det ena håller et timglas och det
andra leker med såpbubblor, utmärka
owaragtigheten af menskliga lifwet,
och dess fåfänglighet. I taflans
förgrund står en Terminus med dubbelt
ansigte: en symbol af det förflutna o.
det tilkommande. Solen synes på
himmelen åkande i sin wagn; framföre
flyger Aurora, o. Timmarne följa efter.
2. – DET VERKSAMMA LIFVET.
Denna figur föreställes sittande i
skuggan af en winstock, lagar mat i en
bassin, och waggar et barn m. foten.
Bredwid henne ses flera
åkerbruksredskap. Det symboliseras äfwen genom
en groflemmad landtman, med slokig
hatt på hufwudet; han håller i högra
handen en spade som hwilar på axeln,
och styr en plog med den andra.
Michel-Ange, som på påfwen Julii 2:s
graf skulle föreställa det menskliga
lifwet, erböd Labans dotter Lea, som i
ena handen håller en spegel, symbol
af öfwerläggningen, och i den andra
et blomterband, emblem af dygderna.
3. – DET BETRAKTANDE
LIFVET afmålas under bild af en
wacker qwinna, som sitter helt lugn och
i förkjusning kärleksfullt befraktar den
i öppna himmelen. Hon sitter i skuggan
af et palmträd, hieroglyf af den
belönta dygden, samt håller en
upslagen bok på knäna.
4. – ET LÅNGVARIGT LIF
föreställes under bild af en bedagad och
gammalmodigt klädd matrona, som
sitter på en hjort med grenfulla horn
och smeker en kråka.
5. – ET OROLIGT OCH
MÖDOSAMT LIF. Sisyphus, som beständigt
rullar upför en klippa en stor sten.
hwilken beständigt faller tilbaka.

LIFVETS TRÄD (Rabb. M.). Detta
träd, som stod midti paradiset, war
af en ofantlig höjd, och ifrån dess fot
utgingo alla waxten på jorden. 500
år fordrades för at kringgå det. –
Judarne kalla Lifwets träd twå små
walsar, med hwilka man tager
Lagboken, för at icke röra sjelfwa boken,
sign är inlagd i et broderadt
sidenomslag. De hysa en widskeplig
wördnad för detta trä, och widröra det
endast med twå finger, dem de genast
föra til ögonen: ty de tro at detta
widrörande gifwit dem kraften at
stärka synen, at bota ögonsjukdomar,
återställa helsan, och befordra en lätt
barnsäng. Qwinnorna få likwäl icke
widröra lifwets trän, utan åtnöja sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free