- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
53

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lyse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(53)

hwilken Samierne genom et färsslll beslut kallade
Lysanders fest. Samma beslut gaf äfwen namnet
Lysandria åt Gudinnans tempel.

LYSE, en af Thestiaderna, med hwilken Herkules hade
sonen Eumedes.

LYSIADER, nymfer, som hade sitt namn af wattnet dit
man gick at swalka sig.

LYSIANASSA, 1. – Epaphi dotter, o. moder til Busiris
2. 2. – En af Nereiderna.

LYSIDICE, 1. – dotter af Pelops o. Hippodamia,
Elektryons gemål, och moder til Alkmene. Andre säga at
hon war gift med Persei son Nestor. 2. – Dotter af
Thestius, hade m. Herkules sonen Teles. 3. – Prestinna
hos Minerva Polias i Athén.

LYSIMACHE, 1. – dotter af Priamus. 2. – Dotter af Abas
ell. Polybus, o. gift med Talaus, med hwilken hon hade
Adrastus, Parthenopeus, Pronax, Mecisteus,
Aristotomachus o. Eriphyle.

LYSIMACHIA, (kasvi,kasvit) Alvet eli alpit
(Lysimachia) Lysing, et örtslägte, så kalladt derföre
at om denna ört lades på oxars och andra djurs ok,
under det de drogo plogen, hindrade den dem ifrån at
slåss.

LYSIMACHUS, bördig från Acarnanien, Alexander den
Stores informator, antog sjelf namnet Phœnix, kallade
sin lärling Achilles, och gaf Philippus namn af Pelevs.

LYSIMERIMNUS, sorgfördrifwaren, ett af Bacchi tilnamn.

LYSINOMUS, en son af Elektryon och Anaxo.

LYSIPPE, 1. – en af Præti döttrar. Se PRŒTIDER. 2. –
En af Thestiaderna, som Herkules gjorde til moder för
Erasippus.

LYSITHOUS, en af Priami söner.

LYSIUS, et Bacchi tilnamn, detsamma som Lyœus. Enligt
andra kallades han så antingen derföre, at Penthevs
blef söndersliten af Bacchanterna, eller emedan då
Thracerne hade bortfört Thebanska fångar, lät Bacchus
en tung sömn falla på Thracerne, och kedjorna falla af
deras fångar, så at Thebanerne fingo tilfälle at slå
ihjel sin wakt o. återkomma til Thebœ.

LYSIZONA, se SOLVIZONA.

LYSSA, d.ä. Raseriet, Nattens dotter (Sinneb. l.).
Någre göra henne til den fjerde Furien, o. föreställa
henne lika de andra med ormar som hwåsa kring
hufwudet, och en dolk i handen. I Euripides befaller
Juno at Iris skall föra denna qwalmö til Herkules, för
at ingifwa honom det raseri, hwaraf han slutligen dog.

LYTÆA, dotter af Hyacinthus, blef af Athenarne offrad
på Geresti graf.

LYTERIUS. Under detta namn hade Pan et kapell i
Træzen, til åminnelse af den wälgerning inwånarne
njöto af honom, då genom gynnsamma drömmar han lärde
Magistraten at förekomma den hungersnöd som härjade
landet, och ännu mer Attiska.

LYTHYRAMBUS, ett af Bacchi tilnamn. Pindarus
förblandar det med Dithyrambus, och säger anledningen
dertil wara Jupiters skri då Bacchus föddes: Lyrhi
ramma, öppna sömmen.

LYZANIAS, en konung i Chalcis på ön Eubæa.

LÅNGSAMHETEN (Sinneb. lär.). Den kan utmärkas genom en
qwinna som sitter på en sköldpadda och är krönt med en
krans af mulbärsblad, emedan detta träd mognar senast
af alla.

LÄGEL eller LADERFLASKA är et wanligt attribut för
Satyrerne och Silenus. Läglar woro gjorda af
åtskilliga djurs skinn, isynn. af getens. Enligt
någras tanke war den lädersäck som Æolus gaf åt
Ulysses, och hwari wädren woro inneslutne, gjord af
delfinskinn. Ordspråkswis sade Grekerne lösa up foten
på lägeln, för at beteckna njutningen af Veneris
nöjen. De kallade äfwen en fet och däst windrinkare
Lägel.

LÄKAREKONSTEN (Sinneb. lär.) Den afbildas såsom en til
åren kommen qwinna, för at beteckna det erfarenheten
är grunden för denna konst. Hon håller en bild af
Naturen, som bör wara et beständigt föremål för hennes
observationer, den knöliga käppen, hwarpå hon stöder
sig, utmärker de swårigheter som åtfölja studium af
denna konst. Ormen, hwars hud ombytes hwart år, och är
en emblem af helsan, omgifwer den staf som hwilar på
Galeni och Hippokratis arbeten. Tuppen, helgad åt
Æskulapius, kan anses som symbol af waksamheten, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free