Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Majus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(68)
af Palœstina öfwergingo til Greker och Romare. Festen
war i början blott en lek eller tidsfördrif på wattnet
emellan fiskare och roddare. Sedan blef den et
ordentligt skådespel, som Öfwerheten lät anställa på
wissa dagar; men förföll omsider til högst
sjelfswåldiga lekar, hwarwid nakna qwinnor wisade sig
på theatern. – Romarne firade samma fester d. 1 Maj
til Floras ära. Keisar Claudius stiftade dem at
förekomma de oanständiga Floralia. De firades i sju
dagar i staden Ostia wid hafsstranden, men i tredje
seklet i alla provinser. Majfesten, som ännu firas i
flera städer i Provence, skall wara en lemning af den
gamla Majuma. Se DANSEN 9.
MAJUS, ett Jupiters tilnamn, som utmärkte hans höghet
öfwer de andra Gudarna. Det war den förnämste
gudamagaten i Tusculum, och sannolikt en manlig
föreställning af den förgudade Jorden. Se MAJ.
MAKEMBA (Afr. Myth.) afgudabild hos de swarte i Conqo,
hwars syssla är at waka öfwer konungars helsa. Han
tilbedes under bild af en matta, hwars öfra ända är
kantad med et bredt tygsband, med widhängande små
rödmålade korgar, fjädrar, snäckor, cassia-rör, ben,
bjellror o.d. Wid dessa fester doppar presten i en röd
wätska en qwast, hwarmed han bestänker konungen och
hela adeln.
MALA, ett gudinnan Fortunas tilnamn, hwarunder hon
dyrkades i sitt tempel på berget Exquiljœ i Rom.
MALACHBELUS, et namn om Palmyrenerne gåfwo Månen, den
de dyrkade såsom en gud, och föreställde under bild af
menniska med halfmåne och krona. Se AGLIBOLUS, LUNUS,
MALAINGHA (Afrik. M.) et allmänt namn sör änglarne af
första ordningen hos inbyggarne på Madagaskar. Desse
änglar sätta himlar, stjernor och planeter i rörelse,
och hafwa styrelsen öfwer årstiderna; menniskorna äro
anförtrodda åt deras wård: de waka öfwer deras dagar
och afwända de faror som hota dem. Se ANGATO, BILLIS,
CUCULAMBU, SACARAS.
MAL DE OJO, onda ögon. Portugiser och Spaniorer trodde
at wissa personer hade någonting skadligt i ögonen:
som kan genom blotta ögonkasten meddelas åt barn och
hästar. Folket i Marokko hafwa samma fördom, åt hwilka
alla gamla och nyare nationer tyckas hafwa betalt sin
skatt. Se QUERRANTO.
MALEÆUS, et Jupiters tilnamn, dyrkad i Malea uti
Phthiotis.
MALEANDER (Egypt. M.) en konung i Byblos, dit wågorna
hade fört kistan hwars Typhon förwarat Osiris’ lemmar,
och til hwars hos Isis för någon tid tog sin tilflykt.
MALEATES, Apollo, dyrkad i Malea.
MALE-BÊTE, et widunder, som enligt folktron i Toulouse
ansågs nattetid stryka omkring gatorna. Widskepelsen
trodde at de som mötte och sågo detta odjur, dogo
dagen derpå.
MALEBOUCHE, baktalaren, en metafysisk person som de
gamle franske skalderne införde på skådeplatsen.
MALEVOLA SIGNA, bildstoder af elak betydelse; del war
Mercurii-bilder, som så kallades, förmodligen emedan
de erinrade om underjorden. (Se MUTINI TUTIVI). Cicero
anmärker at Mercurii bild aldrig ställdes på grafwarna.
MALICA, et Herkulis tilnamn hos Amathusierne.
MALINAK, en fé ell. elak ande som Grönländarne tro
wara en fiende til Thorn-Gard-Suk, deras goda
Gudamagt. Det är hon som ingifwer det onda, wäcker
storm och owäder, krossar deras båtar och borttager
fisken.
MALIS, en af Omphales tärnor, war älskad af Herkules
under hans träldom wid denna prinsessas hof.
MALKUT (Rabb. M.) gissling som brukas hos nyare tiders
Judar. Den som skall gisslas, lägger sig raklång på
jorden, med ansigtet wändt åt norr och ryggen åt
föder, men icke åt öster och wester, emedan dessa
wäderstreck äro isynn. helgade genom Guds närwaro. I
detta läge gör han en ödmjuk bekännelse af alla sina
synder, och slår sig dugtigt för bröstet, medan
kamraten ramlar med karbasen på ryggen, i det han
uprepar 38 v. i Ps.78, och står et rapp wid hwart ord.
Som versen innehåller 13 ord och den uprepas tre
gånger, så får han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
