Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Massankracher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(84)
wen dyrkade Tanais och Mæotiska sjön, upreste
bildstoder åt dem och swuro wid deras namn.
MASSANKRACHER (Ind. M.) Så kallas i konungariket
Camboja, den första prestklassen, som befaller öfwer
alla de andra, samt är til och med öfwer konungarna.
Presterne af andra klassen kallas Nassendecher; de äro
et slags biskopar jemnlike med konungarne. Tredje
klassen är Matirerne, ell. de prester som hafwa säte
under konungen; under dem äro Chayniserne o. Sazerne,
prester af en ännu lagre rang.
MASSIA (Jap. M.), bönerum eller kapell til de lägre
Gudarnes ära; de betjenas af tjenstemän kallade
Canusi, som wistas der för at emottaga skänker och
offer af andäktige resande, som komma för at åkalla
Guden. Se CANUSI.
MASSICUS, en af de höfdingar som med Æneas gingo om
bord på etruriska flottan. Han anförde trupperne från
Clusium och Cosa, wäpnade med dartar, pilar,
frugtanswärda bågar och lätta koger som hängde på
axlarna.
MASTIGOPHORA, et Dianas tilnamn, på hwars altare de
unge Spartanerne läto få tåligt piska sig.
MASTIPHAL, demonernest furste.
MASTOR, 1. – ifrån Cythera, fader til Lykophron.
2. – Fader til spåmannen Halithersus.
MATALI (Ind. M.) den som förde Indras wagn. Se INDRA.
MATAMBOLA (Afr. Myth.). Han är egentligen den as
Gangerne hwll-ken det qligg-r at upwäckå de döde,
hwarwid han beter sig pa följande satt: Sa snart
slägtingarne til en död och bcgrafwcn person konffna
för at bedja prellen upwäcka hoffom, befaller han dem
gräfwa up liket och dära det ut iskogen. Jnärwaro af
fina fattrogne, går han der flera gänger omkring den
döda kroppen, och gör åtskilliga figurer , åkallelser
och ceremonier, lil dess den döde börjar gifwa tecken
til lif. Då fördubblar preften sina beswärjelser, til
dess liket reser sig på fötterna, tager några steg,
uttalar några ord, och tar emot en köttbit i munnen.
Derpå lemnar Ganga den förmente upwäckte tilbaka til
slägtingarne; men ålägger dem i detsamma så många
omöjliga saker at fullgöra, at de ofelbart glömma
eller fela emot någon, innan de hunnit långt, och
pang! faller liket tilbaka för at aldrig upstå mer.
MATCHIA-VATARAM (Ind. M.) et namn hwarmed Wischnu
dyrkades under sin första incarnation, eller då han
war fisk.
MATCHI-MANITU (Amer.Myth.) en elak ande, den wildarne
i Norra Amerika tilskrifwa allt det onda som händer
dem. Denne ande är ingen annan än Månen. Flere af
dessa wildar tro at stormar upkomma genom Måne-anden,
som skakar sig på hafs-bottnen. När owäder öfwerraskar
denn, kasta de i Hafwet det dyrbaraste de äga i sina
kanoter, i hopp at dermed blidka den wredgade anden.
MATCOMECK (Amer. M.) Irokeser och andre wildar i norra
Amerika gifwa detta namn åt en Gud, som de dyrka
wintertiden.
MATERA, ett af Minervas tilnamn, at hwilken pikarne
woro helgade. Sådana uphängdes omkring hennes altaren
och bildstoder. M. war et slags kastspjut som
nyttjades af Gallerne.
MATERES, Gudinnor som dyrkades i Engyon på Sicilien.
De tros wara samma nymfer, som hade omwårdnad om
Jupiters barndom, neml. Thisoa, Neda och Hagno.
MATHAN, en Baals prest, som på befallning af
öfwerstepresten Jojada blef ihjelslagen framför sin
Guds altare.
MATHEMATIKEN (Sinn. l.). En medelålders qwinna,
betäckt med en hwit genomskinlig slöja, har en glob
wid fötterna, håller i ena handen et
cirkel-insirument, hwarmed hon updrager en cirkel på
et papper, hwarpå flera figurer äro ritade. Gravelots
allegori är mera fullständig. En qwinna med wingar på
fötterna o. en sphœra armillaris, som tilkännagifwer
at denna wetenskap mäter omätligheten. Hon tyckes wara
sysslosatt med qvadraten af hypotenusen, en af dess
första uptackter. Kuben som understöder bordet hwarpa
denna figur är upritad, utmärker de tre möjliga
storheterna, längd, breds och djup. De åtskilliga
solida kroppar och instrumenter omkring henne,
äfwensom den figur, hwil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
