Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Melesigenus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(97)
kasta sig utföre citadellet. Flickan, som misströstade
at någonsin kunna röra hans hjerta, upfyllde hans
befallning. En sen ånger blef frukten af hennes
upoffring; M. kastade sig utför samma klippa och dog
på samma sätt. Wid detta tilfälle upbyggdes inom Athén
et tempel åt Genien Anteros, såsom hämnare af
Timagoras död. 3. – En flod i mindre Asien, wid hwars
stränder Homerus troddes wara född, hwarföre han sades
wara denna flodens son. Andre påstå at Skaldens fader
hette Meles, och at han derföre kallades Meletœus och
Melesiqenus. I en grotta wid floden sammanskref han
sina sånger.
MELESIGENUS, MELETÆUS, se MELES 3.
MELETE, en af de tre Muserne, hwilkas dyrkan Aloiderne
införde i Thebœ i Bœotien.
MELIA, 1. – Oceani dotter, älskades af Apollo så, at
hon med honom fick twenne söner, Tœnarus o. Ismenius.
Hon blef äfwen moder til Meliaderne. Se CAANTHUS. 2. –
En Nymf som med Neptun hade sonen Amykus. 3. – En af
Nereiderne, enl. Homerus.
MELIADER, MELIER, MELIDER, EPIMELIDER, nymfer som
wakade öfwer hjordarne. (Se MELIA 1.), af grekiska
ordet,μηλων, får. De som härleda ordet ifrån asken, et
trädslag som war åt dem helgadt, säga at de woro
mödrar eller wårdarinnor af hittebarn.
MELIASTES, et Bacchi tilnamn efter en källa, bredwid
hwilken hans orqier firades.
MELIBŒA, 1. – en stad hwars inwånare uttågade til
Troias belägring. 2. – Dotter af Oceanus, gifte sig
med Pelasgus. 3. – En af Niobes döttrar, hwars namn
förbyttes til Chloris, i anseende til hennes blekhet
af sorg öfwer slägtens öde och frugtan at sjelf
undergå detsamma. Hon och systern Amykla woro de enda
som skonades af Diana; och af erkänsla upbyggdes åt
Latona et tempel i Argos, der M. fick en bildstod
bredwid Gudinnan.
MELIBŒUS, 1. – en herde, hwars namn förekommer i
Virgilii ekloger, och betyder oxwårdaren. 2. –
Philoktetis tilnamn efter staden Melibæa i Thessalien,
som war hans fädernesland.
MELICERTES. 1. – son af Athamas och Ino, flydde med
sin moder för faderns raseri, och kastade sig i
halwet. Han uptogs af en delfin och fördes til
korinthiska näset på stranden bredwid Kromion, der
Sisyphus fann honom och låt hederligen begrafwa honom;
förbytte hans namn til Palæmon och stiftade til hans
ära de isthmiska spelen. M. ärades isynn. på ön
Tenedos, der widskepligheten drefs til den grad at man
offrade barn åt honom. Se PALÆMON, PORTUMNUS. 2.– Ett
af Herkulis tilnamn. Se MELCARTUS.
MELICHIUS, se MILICHIUS,
MELIER, Nymfer, som, enligt Hesiodus, woro, likasom
Erynnierne och Jättarne födde af det blod som nedrann
på jorden, då Saturnus stympade sin son Uranus. En af
dem blef med Sileni biträde moder åt Pholus 1. Jfr
MELIADER.
MELIGUNIS, dotter af Venus, gaf sitt namn åt en as
Æoliska öarne, som sedan kallades Lipara.
MELINA, dotter af Thestius, hade med Herkules sonen
Laomedon.
MELINÆA, et Veneris tilnamn, dyrkad i staden Melina i
Argolis.
MELINOE kallades, i en orphisk sång, den dotter som
Jupiter, under antagen skapnad af Pluto, hade med sin
egen dotter Proserpina. Hon föddes på Kocytens watten,
och blef skuggornas drottning: hon är ömsom hwit,
ömsom swart, har en gulagtig drägt, antager rysliga
skepnader, och försträcker de dödliga genom
luftformiga bilder.
MELISSA, 1. – dotter af Melissus, upammade Jupiter med
tilhjelp af sin syster Amalthea. Andre kalla dessa
ammor Adrastea o. Ida, samt utmärka dem genom
benämningen Melisser. 2. – Et namn som på Kreta gafs
åt Cybeles prestinna. 3. – Dotter af Prokles, gift med
konung Periander i Epidaurus. 4. – En af Oceaniderna,
Inachi maka och moder til Phoroneus. 5. – En
Korinthiska, blef sönder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
