Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Menu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
105
då han anlände til Ithaka, efter sin hemkomst ifrån
Spanien, och af en swår ögonsjukdom hindrades at
fortsätta resan, blef han wänligt emottagen af M., som
bewisade honom all möllig omwårdnad. 3. – Son af
Herkules och Thestiaden Asopis. 4. – En af Eurysthei
söner, dödad i striden emot Athenarne.
MENU (Ind. M.), son af Brahma, stiftare af indiska
lagfarenheten.
MENUTHIS, (Egypt.M.), en Gudomlighet som tilbads uti
en stad af samma namn. Enligt Jablonski betyder
men-uti wattengudinnan. Andre förblanda henne med
Eumenuthis, hustru til Menelai styrman.
MENYS, en Spartan, fader til Pedias.
MEPHITIS, en Gudinna som troddes fördrifwa alla
pestagtiga ångor, dunster och lukt. Juno hade under
detta namn et tempel wid staden Cremona och sjön
Amsanctus uti Hirpinernes land. Tacitus anmärker, at
wid Cremonas brand stod detta tempel ensamt gwar,
förswaradt antingen af sitt läge, eller af den Gudinna
åt hwilken det war helgadt.
MER (Pers. M.) stjernornas ängel, enligt Guebrernes
mening. Det ar äfwen Solens namn.
MERCEDONA, en Gudinna, som wakade öfwer handelswaror
och betalning.
MERCURIALES VIRI kallar Horatius skalder som stå under
Mercurii beskydd.
MERCURIALIA, festen firade på ön Kreta med en pragt,
som ditlockade en otalig skara främlingar: en andakt,
mycket gynnande för handeln. Samma fest firades i Rom
dem 14 Juli, men med wida mindre pomp.
MERCURIER ell. MERCURII woro barn af 6, 10 til 12 år
ålder, som tjenstgjorde wid myiiericrncn Pauscinias
säger, at när man kom för at rådfråga Trophonii
orakel, infunno sig twå barn på stället at gnida en
med olja, twätta och snygga en och göra alla
nödwandiga tjenster. Romarne kallade dem Camilli.
MERCURIUS, 1. – den af alla hedendomens Gudar, åt
hwilken fabeln gifwer det mesta at syssla både dag och
natt. Grekerne kalla honom Hermes, tolk eller
sändebud. Festus härleder namnet af a mercibus,
handelswaror, andre af medius currere, guasi
medicurrius, såsom upfinnare af talegåfwan, tolken af
menniskotanken. Tolk och trogen tjenare åt de andra
Gudarna, och isynn. åt sin fader Jupiter, gick han dem
tilhanda med outtröttligt nit, äfwen i skamliga
updrag. Han bestyrde alla deras affärer, så i fred och
krig, som i Olympens inre hushållning: han skaffade
och bjöd dem ambrosia, förde ordet wid lekar och
assembléer, afhörde och beswarade offentliga tal
o.s.w. Honom ålåg at til underjorden ledsaga de dödas
skuggor och återföra dem derifrån, och man kunde icke
dö förrän han helt och hallet slitit de band som
förenade själen med kroppen. Han war dessutom
wältalighetens Gud; en Gud för resande, för
grosshandlare och tjufwar. Gudarnes fullmyndige
sändebud, war han närwarande wid alla
fredsafhandlingar och wänskapsförbund. Ömsom såg man
honom åtfölja Junos antingen för at akta henne, eller
för at waka öfwer hennes upförande; ömsom skickas han
af Jupiter at spinna ihop någon kärleksintrig med en
ny älskarinna. Har är det han som för Castor och
Pollux öfwer til Pallene; der åtföljer han Plutos wagn
när han bortröfwar Proserpina. Brydde öfwer grälet
emellan de tre Gudinnorna i frågan om skönheten,
skicka Gudarne M. i sällskap med dem til herden Paris.
Slutligen åkallades han i ägtenskap för at göra
makarna lyckliga. Så många särskilta förrättningar
hafwa föranledt den tron at flere hetat M., och at man
endast åt Jupiters son gifwit de attributer, som bort
delas emellan flere Gudar af samma namn. –
Mythologerne erkänna werkligen flere med namnet M.:
Lactantius räknar af en, son af Jupiter och Maja; den
andre, af Himmelen och Dagen; den tredje, af Liber och
Proserpina; den fjerde, af Jupiter och Cyllene,
hwilken dödade Argus, och derefter flydde til Egypten,
der han införde kunskapen om bokstäfwerne; Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
