Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mese ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
111
ket upwärt af Kaimorts’(första mannens) säd, i samma
ögonblick han dog.
MESE, den medlersta af lyrans sju strängar, helgad åt
Solen.
MESGIOGIBACHi (Mah. M.) prester som tjenstgöra i de
inre moskéerne, der seraljens fruntimmer förrätta sin
bön.
MESITES (Pers. Myth.) et namn som Perserne gifwa deras
gud Mitra, såsom warande midtemellan Ormuzd och
Ahriman.
MESOPONTIUS, den som bor midti Hafwet, et Neptuni
tilnamn.
MESOPOTAMIEN (Sinneb. lära). Detta land afbildas
stående emellan twenne qwinnor, Tigris och Euphrates,
med en mitra på hufwudet.
MESOSTROPHONIA, dagar då Lesbierne offrade allmänna
offer.
MESOTHEUS, et Bacchi tilnamn efter en stad i Achaia.
MESSAPEUS, et Jupiters tilnamn som han fatt riter en
af sina prester. Han hade et tempel emellan Phaeilia
och berget Taygetes i Lakonia.
MESSAPUS, son af Neptunus, skicklig at inöfwa hästar,
gick til Turni hjelp emot Trojanerne, och utmärkte sig
genom lysande bragder i det kriget.
MESSENA, dotter af kon. Triopas i Argos, gifte sig med
Polykaon 1. Stolt öfwer sin börd kunde M. icke
fördraga at wara gift med en simpel enskilt man, utan
öfwertalte sin man at göra sig til kung och inkräkta
et land i grannskapet af Lakonien, hwilken han kallade
Messenien efter sin modesta gemål. M. införde i sitt
nya rike Ceres’ dyrkan och ceremonier, och njöt
hjelteära efter sin död. Hon hade et tempel i Ithome,
och en bildstod til hälften guld och til hälften
Parisk marmor.
MESSIAS (Rabb. M.). Det är bekant at Judarne förwänta
Hans ankomst, hwarföre läsaren icke lär taga illa up
om här införes något af deras rabbinska drömmar om
denne befriare. Bland Rabbinerne hafwa någre sett
Honom i Ezechias’ person; andre, utan at bestämma
någon wiss tid, twifla icke at, i enlighet med gamla
orakel, M. wäl redan kommit på den af Guds Ande
utsatta tiden, men tro at Han icke föråldras, at Han
håller sig dold under jorden, och wäntar för at
uppenbara sig och hjelpa up sitt folk med kraft, magt
och wishet, at Israel wederbörligen firar sabbaten,
som det ännu icke gjort, och at Judarne godtgjort all
den orättfärdighet hwarmed de sig besmittat, och som
hejdat loppet af den Ewiges wälsignelser öfwer dem. De
gamle Ebréerne hafwa trott at M. föddes samma dag som
Jerusalem sista gången förstördes af Romarne. Rabbinen
Kimchi, som lefde i tolfte seklet, trodde at M., hwars
ankomst han ansåg höra snart inträffa, skulle drifwa
de Christne ur Judéen. Saladin war denne befriare, men
derpå wunno Judarne ingenting. Flere tro at M. redan
är idet jordiska paradiset; andre i Rom, och
Talmudisterne påstå at denne Herrans Smorde wistas
ibland de spetelske o. sjuke wid denna stadens port,
och wäntar på at Hans förelöpare Elias skall komma och
wisa Honom för mrmniskorna. Allmänna meningen hos
Rabbinerne är, at M. ännu icke kommit och at twå skola
efterträda hwarandra, den förre i et ringa och
föraktade tilständ, den andre i et härligt och
triumferande; beggedera blott menniska. Ebréerne hafwa
alltid hållit sig wid enhetsidéen, et kännetecken som
utmärker det Högsta Wäsendet. Tio stora underwerk
skola föregå innan M. kommer. 1:o skall Gud upwäcka
tre de wederstyggligaste tyranner som någonsin funnits
på jorden, och hwilka skola orimligt förfölja Judarne.
Ifrån werldens ändar skola komma swarta menniskor med
twå hufwuden, sju gnistrande ögon, och en så
förskräcklig upsyn, at de käckaste män icke drista
wisa sig för dem. 2:dra, 3:dje, 4:de, 5:te och 6:te
undren bestå i pest, hungersnöd, stor dödlighet, solen
förbytt i tjockt mörker, månen i blod, stjernornas
nedfallande af himmelen, och odrägligt förtryck. Det
7:de är det märkwärdigaste. En marmor, som Gud skapat
redan i werldens begynnelse, och som han med egna
händer huggit til en skön flicka, blir föremal för en
wederstygglig otukt. Af dessa orena samlag födes
Antichrist Armil-i samma ögonblick han dog.
cklese, dcn medlersta af lyrans s>u
strängar, helgad ät Solen.
kelLssrociLLciii (D!ah. M-), pre»
ster som tjeNiigöra i de inre mosteer»
ne, der seraljens >runti’m,iiec förrätta
sin bön.
klnrl-rns (PerS. M„th.). et namn
som Persernc giswa deras gud Micro,
sasom warande midtcmellan Ormuzd
och Ahriman.
IVlLseiiourius, den som bor nudtl
hafwet, et Neptuni tilnamn.
(Sinncb. lära).
Delta iand afblldaS stående emellan
twennc qwinnor, Tigris rch Euphra»
les, ined cn miira pä hufwudcc.
tVleros^koi-«o-<l^, dagar dä LcS»
bierne offrade allinänna offer.
tplesournvs, et Bacchi tilnamn
ester cn stad i Achaia.
et Jupiters tilnamn
som han lätt ester e» af sina prester.
Han hade er tempel ciiiellun Phaellia
ock, berger TaygeteS i Lakonia.
cklLssxrvs, son ai Neprunus, stick»
sig at tnöfwa hästar, gick ril Turni
h>elp emot Trojanernc, och urmärkte
sig genom lysande bragder i det kriget.
leirssLux, dotter af kon, Triopas
i Argvs, gifte sig med Polykavn i.
Stolt vsivcr sin börd kunde M. icke
fördraga al wara gift med en simpel
enskilt mun, utan öfwcnalte sin man
or göra sig til kung och inkräkta et
land i grannstapct at Lakvnicn, hwil-
ket han kallade Mesienicn efter sin mo-
desta gemäl. M. införde i sitt nya
rike Cercs’ dyrkan ock ceremonier, och
njöt hjeltcära efter sin död. Hon hade
et tempel i Jthome, och en bildstod
til hälften guld och ril hälften Parist
marmor.
MLiLixs (Rabb. M.). Det är be-
kant at Judarne förwänta Hans an»
komst, hwarföre läsaren icke lär raga
illa up om här iniöreS nagvt afderaS
rabbinsta drömmar om denne befriare.
Bland Rabbinerne hafwa nagre sett
Honom i EzechiaS’ person; andre, u
tan ar bestämma nägon wist tid, twista
icke at, i enlighet med gamla orakel,
M. wäl redan kommit pä dcn of Guds
Ande utsatta tiden, men tro at Han
icke föräldras. a> Han häller sig dold
under jorden, och wancar för at ur»
penbara sig och hwlpa up sirt folk med
kraft, magt och wishet, at Israel we»
derbörligen sirar sabbaten, som det
ännu icke gjort, och at Judarne gvdt-
g,vrt all den orättfärdighet bwarmed
de sig besmittar, och wm hejdat lop-
pet as den Ewiges wälsignelscr öswer
dem. De guinle Ebrierne hafwa trott
ar M. föddes samma dag ivm Jeru»
>alem si’ a gängen förstördes af Rv-
marne. Rabbinen Kimchi, som lesde
i tolsre sekler, trodde at M., hwars
ankomst han ansäg böra snart inträffa,
skulle driiwa de Ehristne ur Jude-n.
Saladin war denne befriare, men der-
pa wunnv Judarne ingenting. Flere
tro at M. redan är idet jordista pa-
radiset; andre i Rom, och Talmudi-
sterne pasta at denne Herrans iLmvrde
wtstaS ibland de spetelste v. sjuke wid
denna stadens porr, och wäntar pä
at Hans förelöpare Elias stall kvinnia
och wisa Honom för mennistorno. All»
manna meningen hos Rabbinerne är,
at M- ännu icke kommit, och ot kwa
stvla efterträda hwarandra, den s.rre
i et ringa och föraktad! tilständ, den
andre i er härligt och tiiumferande;
beggcdera blott mcnnista. Ebreernc
hafwa alltid hällit sig wid enhets»
idecn, et kännetecken som utmärker
det Högsta Wäsendet. Tio stora un»
derwerk stvla föregä innan M- kom-
mer. r:v stall Gud upwacka tre de
wederstyggligaste tyranner som någon-
sin funnits pä jorden, vchhwilkastola
orimligt förfölja Judarne. Jfrän
werldens ändar stola komma sirarta
mennistvr med twä huswudemsju gnist-
rande ögon, och cn sä försträckligup»
syn, at de käckaste män icke drista wisa
sig för dem. s-dra, 3:dje, 4:de, 2;te
och 6:te undren bestä i pest, hungers-
nöd, stor dödlighet, solen sdrbytt i
tjockt mörker, mänen i blod, fijernvr-
nas nedfallande af himmclen, och v-
drägligt förtryck. Del 7’.de är det
märkwärdigastc. En mormor, som
Gud skapat redan i werldenS begyn-
nelse, och som han med egna händer
kuggit ril en skön sticka, blir föremal
för en wederstvgglig vtukt. Ak detza
orena samlag födet Ankichrist Armil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
