Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Michinisi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
115
kunde länge lefwa i denna ställning, och han då ägde wälde
endast öfwer himmelen, wände han sig til Michinisi eller
Wattenguden, och wille låna litet jord af honom at derpå ställa
kreaturen. Men när denne Gud syntes obenägen at wilja
försträcka detta lån, skickade M. uttern och råttan at söka
jord på hafsbottnen. De återkommo och medförde blott några
sandkorn, hwaraf Gud sammansatte jordklotet. Då djuren började
at blifwa oense, förgjorde han dem allsamman, och af deras
förruttnade kroppar upwexte menniskoslägtet. En af dessa
nyskapade warelser, händelsewis skild ifrån de andra, uptäckte
en koja der han träffade M. Guden gaf honom en hustru, och
förenade det nya paret genom ägtenskap; slutligen gaf han
hustrur åt de öfriga menniskorna, och på det sättet blef
werlden befolkad.
MICHINISI se MICHAPUS.
MIDA se MIDAS.
MIDAS, son as Gordius och Cybele, regerade i den delen af stora
Phrygien der floden Paktolus framflyter. Bacchus hade kommit
dit i sällskap med Silenus och Satyrerne; då Silemus stadnade
wid en källa, dit M. låtit leda win för at locka honom. Någre
bönder som der träffade honom drucken, prydde honom med
blomsterband och ledde honom fram til M. Underwist i
mysterierna af Orpheus och Eumolpus, emottog M. den gamle
Silenus på bästa sätt, behöll honom hos sig i tio dagar som
tilbragtes i nöjen och kalas, hwarefter han sände honom åter
til Bacchus. Guden glad at få se sin fosterfader, låter
konungen til belöning få önska sig hwad han behagade. M. bad at
allt hwad han widrörde matte blifwa guld. Bacchus samtyckte.
Hans första försök gjorde honom helt förwånad; men då slutligen
äfwen maten förbyttes i guld, såg han sig fattig midtunder
detta bedrägliga öfwerflöd, som dömde honom, at dö af hunger,
och han måste bedja Bacchus återtaga en gåfwa som endast hade
et wackert utseende. Guden, rörd af hans ånger, befallte honom
at kasta sig i Paktolus, och i det han förlorade gåfwan at
förwandla i guld allt hwad han widrörde, meddelade han den åt
floden, som alltsedan medför guldsand. Til denna första fabel
tillägger Ovidius följande: “Pan skröt en dag för några unga
nymfer öfwer sin wackra röst och sin pipas ljufliga toner, hade
den djerfheten at föredraga dem Apollos lyra och sång, och war
nog fåfäng at utmana Guden på täflan. M., som war god wän med
Pan, waldes til domare i saken, och tildömde sin wän segern.
Apollo, för at hämnas, utstofferade M. med åsneöron. Denne
söker at med mycken omsorg dölja detta lyte och betäcker öronen
med en purpur-tiar; men hemligheten blef snart uptäckt. Se
VASSRÖR. Herodotus säger at M. skickade til Delphi, bland andra
skänker, en guldkedja som war owärderligt dyrbar. Strabo
berättar at M. drack tjurblod, för at icke lefwande falla i
Cimmeriernes händer, hwilka öfwerswämmade Phrygien, men
Plutarchus påstår at han gjorde det för at slippa swåra
drömmar, hwaraf han länge warit plågad. – Man har af
Domenichino en wacker tafla, som föreställer Midas’ dom och
Apollos hämnd.
MIDDAGEN. På twå basreliefer i palaiset Mattei är Wärmen
föreställd genom Prometheus som widrör Thetis med en brinnande
fackla, för at utmärka den wärma hwaraf denna Gudinna blef
betagen ock utmattad, sedan hon undkommit Peleus’ förföljelse,
efter at hafwa antagit skapnad af flera djur. För at föreställa
M., pläga artisterne stundom måla Solen på sin wagn som stadnar
midti sin bana.
MIDEA, 1. – ifrån Phrygien, war Elektryons älskarinna, och hade
med honom Licymnius. 2. – Dotten af Phylas; Herkules hade med
henne Antiochus 1. 3. – En nymf, med hwilken Neptunus hade
Aspledon I. Hon gaf sitt namn åt staden M. i Bœotien.
MIDGÅRD (Nord. M.) menniskornas boning.
MIDGÅRDSORMEN, se JORMUNGANDER.
MIGONETIS, et Veneris tilnamn, dyrkad i Migonium. Det war et
ställe på ön Helena i lakoniska wiken, åt hwilken Paris gaf
detta namn til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
