- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
120

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Minnet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

120


medelålders qwinna, hwars hårprydnad är rikligen försedd med
perlor och ädla stenar; med de twå främsta fingren på hägra
handen håller hon i örsnibben. Riga gifwer M. twenne ansigten,
en swart drägt, en penna i högra handen och en bok i den
wenstra. Gravelot föreställer M. såsom en rikt coifferad
qwinna, för at utmärka at det har sitt säte i hjernan.
Grafstickeln i handen uttrycker at det är der som begreppen
likasom inristas. Elementer i teckmings-konsten, såsom en näsa,
et öga, et öra, o.s.w. tilkännagifwa at idéerne komma genom
sinnena. Hunden bredwid henne, påminner at äfwen djuren hafwa
minne. På gamla minnesmärken ses M. under bild af en ung flicka
som drifwer in en spik. – Under ceremonierne wid Trophonii
orakel, lät man den rådfråqande dricka af Minnets och Glömskans
watten, samt fatta på Minnets thron. Se MNEMOSYNE, TROPHONIUS.
– Leo Augustinus tror at den wingade masquen på Virgilii
porträtter är en bild af M., som skalderne alltid åkalla.

MINNET, (DET GAMLA), war en särskilt Gudinna som dyrkades Rom,
och som Salierne prisade i sina sånger.

MINOIS, Ariadne, dotter af Minos.

MINOS, 1. – son af Jupiter Asterius och Europa, styrde sitt
rike med utmärkt wishet och foglighet, och lät bygga flera
städes, ibland andra Gnossus och Phestus. Han war Kretensernes
lagstiftare, och för at gifwa större anseende åt sina lagar,
reste han hwart 9:de år til en kula, under förebärande at det
war der som Jupiter dikterade samma lagar, i anledning hwaraf
Homerus säger at han nalkades Zeus i förtroliga samtal.
Josephus är den ende som säger at Minos hade erhållit sina
lagar af Apollo, och som låter honom resa til Delphi för at
lära sig dem af Guden. För sin wisa styrelse, och i synnerhet
hans rättwisa, hafwa skalderne gjort honom til öfwerdomare i
underwerlden. M. ansågs egentligen såsom ordförande i högsta
domstolen derstädes. Homerus föreställer honom med en spira i
handen, sittande midtibland skuggorna, hwars processer utföras
i hans närwaro. Virgilius säger at “Domaren M. med urnan i
hand, framkallar den tysta skaran, granskar beskyllningens
grund, och huru de lefwat.” 2. – Son af Lycastes 1., och sonson
af Minos 1., gjorde sig frugtanswärd för sina grannar,
inkräktade flera närgransande öar, och gjorde sig til herre
öfwer hafwet. Som hans begge bröder twistade med honom om
kronan, bad han Gudarne gifwa sig et bewis på deras bifall; då
Neptunus bönhörde honom och lät ur hafwet upkomma en tjur af en
bländande hwithet. Det är på denne M. man bör hänföra fabeln om
Pasiphae, Minotaurus, kriget emot Athenarne och om Dædalus. Han
dog under det han förföltde denne konstnär ända til Sicilien,
der Cocalus lät qwäfwa honom i et bad.

MINOS RING. Denne prins, som forrbrådde Theseus hans födelse,
sade til honom, at om han werkligen war Neptuns son, som han
föregaf skulle han icke göra någon swårigyet wid at söka up en
ring som Minos kastade i hafwet. Theseus, stört af
förebråelsen, kastade sig genast i hafwet, då någre delfiner
togo honom på ryggen och förde honom til Amphitrites palats,
der han af henne återfick ringen.

MINOTAURUS, et widunder, hälften karl och hälften tjur, war,
enligt Athenarnes gemena dikt om deras besegrare, frukten af
Pasiphaes onaturliga passion för en hwit tjur. Minos offrade
hwart år åt Neptunus den wackraste tjuren i sina hjordar. En af
dem war så wacker, at Minos tog en af mindre wärde istället.
Neptunus blef wred och ingaf hans gemål Pasiphae en skamlig
brånad för denna tjur, hwilken Dædalus gynnade derigenom at han
gjorde en ko af trä. Frukten af denna kärlek blef M. Samme
Dædalus byggde då den rygtbara labyrinten på Kreta, för at der
instänga M., som upföddes med menniskokött. De öfwerwunne
Athenarne måste hwart sjunde år skicka til Kreta sju gossar och
sju flickor til spis åt odjuret. Tre gånger betaltes skatten,
men fjerde gången erböd Theseus sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free