- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
130

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Moralen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

130


plats. Der förrättas äfwen gudstjensten. En Taitare
nalkas sin M. med djup wördnad; icke derföre at han
anser platsen innefatta något heligt utan emedan han
går dit för at tilbedja en osynlig Gud; och ehuru han
af honom hwarken wäntar belöning ell. straff, wisar
han honom dock sin hyllning på det wördnadsfullaste
sätt. Då en inwånare nalkas en M. för at der förrätta
sin gudstjenst eller frambära et offer, blottar han
kroppen ända til median, och hans blickar och
ställning swara mot hans innerliga andakt. I öfrigt
består dessa öboers förnämsta ärelust i at hafwa en
prågtig M. Se EWATTAS.

MORALEN (Sinneb.l.). Dess wanligaste attributer äro en
bok, et betsel och en lineal. Ofta gifwer man henne en
hwit drägt, såsom sinnebild af oskuld och rena seder.
Nutidens artister föreställa henne stundom under bild
af Minerva, med hjelm på hufwudet, och uglan derofwanpå.

MORD (Sinneb. lär.). Det föreställes under bild af en
man med gemen och feg upsyn; han är försedd med flera
wapen, betäckta med et lätt röd draperi. Hufwudbonaden
är et tigerhufwud; han går med stora steg och ser
tilbaka om någon förföljer honom, samt håller i ena
handen en blodig wärja och et hufwud i den andra.

MORDAD, döden (Pers. M.), dödens ängel, enl.
Gurbrerne, af hwilka Mahometanerne lånat denna ängel,
dess namn och sysslosättning.

MORDATER kalla Turkarne sådane som från Christne
blifwit Mahometaner, återwändt til christendomen men
för andra gången öfwergått til mahometismen. Turkarne
hysa för dem et ytterligt förakt, och renegaterne
deremot låtsa wara ännu mera nitiske än Musulmännen
sjelfwe.

MORGAIN, syster til Artus och elef af Merlin, som
lärde henne magien, är rygtbar i riddareromanerna
genom sitt hereri, och de knep hon spelar sin
halfsyster Genevra, hwilken öfwerraskade henne en gång
med en älskare, men icke kunde tiga med hwad hon sett.

MORGANA kalla inwånarne i Reggio uti Neapel, et
underbart skådespel, som nästan årligen synes i luften
nära deras stad. Det börjas med et slags theater, som
wisar sig i en dimmig ton med en högst prägtig
decoration. Derefter ser man slott och stolta palats
som hwila på otaliga colonner; sedan synas tjocka
skogar, cypresser och andra träd ordentligen
planterade på fina slätter. Man rycker sig aäfwen se
samling af folk och bosskapshjordar. Allt synes der
liftigt, at man icke kan annat än beundra så
förwånande upträden, hwilka wanligen wisa sig emot
midsommar. De swara ungefär emot hwad man i skargården
hos oss kallar hägring. Calabreserne tro at en Fé,
Fata Morgana, är tilställerska af all denna härlighet.
Se MERGIAN-BANU.

MORGES, en konung öfwer et landskap i Italien,
efterträdde Italus, och lät Œnotrierne antaga namnet
Morgeter.

MORGION, son af Vulcanus och Aglaja 2.

MORGIS eller MORGITER, en af de förnämsta Mahometanska
sekter. De förswara sin religion tappert; och påstå at
gudlöshet förenad med en stadig tro blir aldrig
straffad, då der emot fromhet och goda gerningar,
utöfwade under en wilsefarande tro, kunna aldrig
befordra någon til saligheten. Det förljudes at de
snart lära blifwa Lutheraner.

MORGONEN (Sinneb. l.) En wingad yngling som swäfwar i
lusten med slöja på hufwudet; han håller ur et kärl
wattendroppar, en bild af daggen; och bredwid honom
flyger en swala.

MORGONRODNADEN.se AURORA.

MORION, et slags onix, lon, hangande på halsen tros
fördrifwa swårmodighet och fallandesot.

MORISAKI (Jap. M.), en af Gudarne enligt Sintos
religion.

MORIUS, et af Jupiters tilnamn. Någre härleda det
ifrån moron, mulbärsträd, emedan i Akademia funnos
sådana som stodo under hans beskydd. En inscription
upoffrade åt Furierne dem som icke hade aktning för
dessa träd. Också då Lakedæmonerne föllo in på Attiska
området, afhöllo de sig samwetsgrant ifrån at göra dem
någon skada.

MORMO, en gallisk prins, blef af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free