- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
136

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Murgröna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

136


weklighet hon ingifwer, och som hindrar menniskan at
handla ädelt o. stort.

MURGRÖNA, en wäxt som egentligen war helgad åt
Bacchus, antingen derföre at han fordom war gömd
derunder, eller at den beständigt grönskande M.
utmärkte denna Gudens ungdom, hwilken sades aldrig
föråldras. Enligt Plutarchus, lärde Bacchus dem han
gjorde ursinniga, at linda M. omkring hufwudet emedan
hon skall förekomma rus. Det war icke Bacchus allena
som krönte sig med M., utan äfwen Silenus, Fauner,
Satyrer, Bacchantor, och i allmänhet landtgudarne.
Några bland Muserna woro äfwen bekransade med M., som
kan inses af en mängd forntidens minnesmärken. Skalder
kröntes ock med M., emedan de äro helgade åt Bacchus
och hafwa lätt för at falla i hänryckning, ell. också
derföre at glansen af wacker vers warar i ewighet och
försäkrar författaren om odödligheten. Apulejus säger
at M. nyttjades wid Osiris’ högtidligheker. Se CISSUS,
EFTERHÄNGSENHETEN.

MURIES war sönderstött salt som lades i en kruka och
torkades i ugn , lades sedan i watten och nyttjades af
Vestalerna wid offren.

MURKRONA, se under KRONA 2.

MURMULLIONER, se MYRMILLIONER.

MURRANUS, en ättling af konungarne i Latium, blef
störtad ifrån sin wagn at OEneus.

MURTEA, et Veneris tilnamn, efter myrten som war henne
helgad.

MURTIA, se MURCIA.

MUSÆA, en fest til Musernas ära i Grekland, och isynn.
hos Thespierne, som firade den hwart femte år på
Helikon. Macedonierne firade samma högtid til Jupiters
och Musernas ära, med alla slagt offentliga och
sceniska lekar, hwilka warade i 9 dagar.

MUSÆUS, 1. – son af Antiphemus , Orphei lärjunge,
prafet, och skald före Homerus. Diogenes Laertius
tilskrifwer honom upfinningen af sferen, och säger at
han författat en Theogoni. 2. – En af Jättarne som
krigade mot Gudarne, men under striden gick öfwer på
deras sida. 3. – Son af Månen och Eumolpus, war en
mycket skicklig läkare.

MUSAGETES, Musernas ledsagare, et Apollos tilnamn,
emedan han ofta föreställdes åtföljd af de lärda
systrarna. Herkules hade samma tilnamn, emedan han
skaffade Muserna lugn derigenom at han rensade jorden
ifrån de odjur som härjade henne. Hans dyrkan
öfwerfördes ifrån Grekland til Rom af C. Fulvius
Nobilior, som byggde åt honom et tempel på Flaminii
Circus, der äfwen de 9 systrarnes bilder, hwilka han
funnit i Ambrakia, upställdes under Herkulis beskydd.
Herkules M. afbildas med en lyra i ena handen, medan
den andra hwilar på klubban. Wid fötterna ligger en
masque, wanlig attribut för Muserna, – I
nationalmuseum ses en wacker antik staty af Apollo M.
Han är klädd i lång tunica och mantel, krönt med lager
och går under det han spelat på cittra.

MUSCARIUS, et Jupiters tilnamn, Se APOMYIOS.

MUSEN. Skriket af en mus war af så elak betydelse, at
Auspicierne derigenom hlefwo afbrutne.

MUSERINER (Mah. M.) Så kalla Turkiske atheister
hwarandra, och skall det betyda: “Wi hafwa den rätta
hemligheten”.

MUSERNE, Gudinnor för wetenskaper och fria konster.
Hesiodus räknar 9, som alla äro Jupiters döttrar med
Mnemosyne. “I Olympen, säger han, besjunga de Gudarnes
under, känna det förflutna, det närwarande och det
tilkommande, samt roa det himmelska hofwet med sina
harmoniska concerter. Cicero räknar först fyra:
Thelxiompe, Mneme, Aede och Melete, dotter af Jupiter
2.; sedan 9, som haft Jupiter 3, til fader och
Mnemosyne til moder; och slutligen åter 9, med samma
namn som de förra, men födda af Pierus och Antiope.
Pausanias räknar 3, neml. Minnet, Begrundandet och
Sången, hwilkas dyrkan stiftades i Grekland af
Aloiderne, d.w.s. at man personifierade de tre saker
som utgöra skaldestycket. Varro räknade blott 3, och
säger at Sikyon gaf befallning åt 3 bildhuggare at
göra hwardera 3 bildstoder af M. för at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free