Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Muserne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
137
ställa dem i Apollos tempel, och det i afsigt at köpa
dem som woro bäst gjorde. Men fem alla woro lika
wackra, köpte staden dem för at inwiga denn åt Apollo.
For öfrigt war antalet tre taget af de tre sätten för
sång: röst utan instrumenter, blåsning på
blåsinstrumenter och knäppning på lyror o.d. Se
PIERUS. – Diodorus gifwer M. et helt annat ursprung.
"Osiris, säger han, älskade glädjen, och war mycket
road af sång och dans. Han hade alltid med sig en
trupp spelmän, ibland hwilka woro 9 flickor, som woro
bra snälla i musiken, och deraf hette de Muser: de
anfördes af Apollo, en af hans generaler, hwaraf han
förmodligen fick namnet Musagetes, likasom Herkules,
hwilken äfwen warit general hos Osiris.” – Allmänna
meningen är således at M. äro 9, hwilka Hesiodus först
gifwit namm. Hwarderas namn innefattar en särskilt
allegori. Clio kallas så, emedan de som, lofsjungas af
skalderne, winna en odödlig ära; Euterpe, i anledning
af det nöje som et wackert skaldestycke skänker
åhörarne; Thalia, som will säga at hon alltid skall
blomstra; Melpomene för at beteckna at melodien
intränger i själen hos åhörarne; Terpsichore, för at
utmärka det nöjet de känna som studerat de fria
konsterna; Erato tyckes tilkännagifwa åt de lärde
tilwinna sig högaktning och tilgifwenhet; Polymnia, at
flere skalder wunnit rygtbarhet genom deras många
hymner til Gudarnes ära; Urania, at de som hon
underwisar, höja sina betraktelser och sin ära til
himmelen! slutligen har Calliopes wackra röst
förwärfwat henne detta namn, för at lära oss huru
wältaligheten förkjusar sinnet och winner åhörarnes
bifall. – De gamle hafwa ansett M. såsom
krigsgudinnor, och ofta förblandat dem med
Bacchanterna. De sattes ej allenast i rang med
Gudinnor, men dem wisades äfwen all gudomlig ära. Åt
dem skedde offer i flere af Greklands och Macedoniens
städer. I Athén hade de et prägtigt altare. Rom hade
äfwen åt dem helgat twenne tempel, och et tredje der
de firades under namn af Camæner. M. och Gratierna
hade wanligen et gemensamt tempel: ingen munter måltid
tilställdes utan at bjuda dem och dricka deras skål.
Hesiodus gifwer dem kärleken til följeswen, och
Pindarus förblandar deras område. Men ingen har så
mycket ärat dem som skalderne, hwilka aldrig underlåta
at i början af sina verser åkalla dem. Parnassen,
Helikon och Pinden woro Musernes wanliga hemwist.
Pegasus betade wanligen på dessa berg och i trakten
deromkring. Ibland källor och floder woro Hippokrene,
Castalia och Permessus åt dem helgade; äfwensom lagern
och palmen ibland träden. – De afmålas unga, sköna
sedesamma och enkelt klädda. Apollo går framför dem,
lagerkrönt och med lyran i handen. Som hwar och en af
dem förestår en särskilt konst, hafwa de olika kronor
o. attributer, se CALLIOPE o.s.w. Man kan äfwen kröna
dem med fjädrar, af följande anledning: Sedan M.
segrat i täflings-sången med Acheloi döttrar, som på
Junos inrådan hade utmanat dem, ryckte de fjädrarna ur
deras wingar och gjorde sig kransar deraf. – De gamle
gåfwo dem gult draperi; Phurnutus en krona ellen krans
af lager och wingar. – Målningar i Herculanum
föreställa de 9 M. med deras särskilta attributer.
National-museum äger den rygtbara samling af M.
hwarmed Pius VI hade riktat Vaticanen. I
taflegalleriet ses äfwen M. med hwilka den rygtbare
LeSueur i Paris prydt hôtelet Lambert.
MUSIA, en af Timmarne.
MUSICA, et Minervas tilnamn, som kallades den
musikaliska, då hon spelade pä twå flöjter, emedan
ormarne på hennes bröstsköld sades spela när flöjten
hördes i grannskapet.
MUSICUS, ett af Bacchi tilnamn, en wän af sången och
ofta i förening med Parnassens Gudomligheter. –
Diodorus härleder namnet ifrån et egyptiskt ord,
påstår at det war i Egypten som musiken började stadga
sig efter syndafloden, och at första anledningen til
denna konst gafs af rören i Nilfloden, när wädret
blåste idem.
MUSIKEN (Sinneb. l.) Denna fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
