- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
138

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Musimos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

138


konst igenkännes på Apollos lyra som hon håller i
handen, en bok som hon upmärksamt betraktar, och
åtskilliga instrumenter som ligga wid hennes fötter,
hwilka tilsammans utmärka harmonien, omwexlingen och
de olika karaktererne af musiken, såsom oboe för glada
sånger, guitarren för kärlekens klagan, harpan för
hjeltesånger och hymner o.s.w. Andre gifwa henne arier
satta för musik, en penna, en wåg, för at utmärka den
nödwändiga noggrannheten, och et städ, emedan de olika
ljuden af hammarens slag derpå gifwit anledning til
musikens upfinning. Egyptierne föreställde henne
hieroglyfiskt genom en tunga och 4 tänder, eller, utan
hieroglyf, genom en qwinna hwars drägt är beströdd med
notböcker och instrumenter. En allegorisk målning i
Rom uttryckte dess werkningar genom en skock swanor
rundtomkring en källa. Midtibland dem står en wingad
yngling, glad och blomsterkrönt: det är Zephyrus som
med sin andedrägt upfriskar luften, och tyckes sagta
skaka deras fjädrar. På antika målningar igenfinnes M.
äfwen under bild af en qwinna som spelar på en skallra
(sistrum), och en gräshoppa i stället för den sprungna
strängen (se EUNOMUS), med en näktergal på hufwudet,
samt et käril fullt med win, ty de gamle läto Bacchus
wara i Musernes sällskap. M. föreställes äfwen under
bild af Euterpe, en af Muserna som förestod denna fria
konst. Hon utmärkes genom en gräshoppa på Messeniernes
medaljer i Arkadien, der M., enligt Polybii upgift,
war mera odlad än på något annat ställe i Grekland.
Betraktad såsom et läkmedel för kroppens och själens
sjukdomar, samt et medel at bewara helsan, har den
äfwen kunnat afbildas genom Apollo som håller sin
lyra. – Man trodde at M. förmådde blidka Gudarnes wrede.

MUSIMOS (Afr.M.) själarnes fester hos folket i
grannskapet af Monomotapa. De äro de enda gudamagter
de erkänna wara högre än deras regenter, och de wisa
sina konungar icke så mycken ära, utan derföre at de
tro det själarne icke wägra dem något af hwad de
begära. Första dagen i månaden, och wissa andra dagar,
firas dessa fester til deras ära som lyckligen
aflidit; konungen utsätter tiden och ordnar
ceremonierna.

MUSORITER woro Judar som hade en djup wördnad för
råttor och möss. Denna widskepelse härledde sig
derifrån, at då Philistéerne hade borttagit förbundets
ark, framkallade Gud otalig swärm råttor och möss, som
härjade allting, hwilket förmådde dem at återställa
arken, för at slippa denna plåga; men innan de buro
den tilbaka, gåfwo presterne dem det rådet at deri
lägga fem goldene möss såsom et offer åt Israels Gud.

MUSPELSHEIM (Norde M.) en werld belägen söder om
Ginnunga-gap (afgrundens swalg). Den war til innan
jorden skapades, och der war ljust och hett, samt så
strålande och brännande, at ingen främling kunde
uthärda dermed. – Enligt Eddan war M. den första
werlden. Se SURTUR.

MUSSAF (Rabb. M.), en bön bruklig hos nutidens Judar,
första dagen i hwar månad, på sabbatsdagen, och wid
årets början.

MUSUKKA (Afr. M.) djefwulens namn hos några Afrikanska
folkslag. De äro mycket rädde för honom och anse honom
för menniskoslägtets fiende, men wisa honom ingen
artighet.

MUSULMANER kallas Mahometanerne, hwilket ord skall
betyda: helgade til Guds tjenst. Chardin tolkar det:
anlände til saligheten; af Salem, som i nästan alla
Österländska språk betyder fred och äfwen salighet:
det will saga: de frälste; hwarmed de mena sällhet i
det timliga lifwet, och ej i det ewiga. I början af
mahometismen war denna religion mera blodtörstig och
grym än sedermera, och i krig gafs aldrig pardon åt
andra än dem som antogo den och sade: “Det finnes
ingen annan gud än Gud, och Mahomet är Hans profet”;
och när någon, för at undwika döden, gjorde denna
trosbekännelse, ropade man: Muselmoon, han har kommit
til saligheten. Således bet. icke detta ord rätttroende.

MUTA, en stum Gudinna, emedan Jupiter drog tungan ur
hennes hals.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free