Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mysius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
143
baka at se damerna i templet, hwilket gaf anledning
til mycket skämt å ömse sidor.
MYSIUS, bördig ifrån Argos, herbergerade Ceres hos sig.
MYSON, en Spartan, en af de sju wise i Grekland.
Anacharsis frågade en gång Apollos orakel hwem som war
den wisaste ibland Grekerne. Pythia swarade at det war
den som då för ögonblicket arbetade i sin åker, o. det
war M.
MYSTÆ, se MYSTES.
MYSTAGOGUS, den som hos de gamle införde de inwigde
til kännedom af mysterierna.
MYSTERIER, hemliga ceremonier som iakttogos til wissa
Gudars ära, och hwaraf hemligheten endast war känd af
de inwigde, som icke inlätos dertil förr än efter
långa o. beswärliga pröfningar; hwilka det wid
lifsstraff war förbudet at yppa. De kallades M.
derföre at kunskapen om dem war menigheten förment; ty
i sig sjelfwa innehöllo de ingenting obegripligt. Den
lärde Dupuis har handgripligen ådagalagt, at
kosmogoniska systemer och astronomiska fenomener woro
grunden för den lära som der uppenbarades de inwigde.
Afsigten med de typer och figurer, hwarunder de
framställdes för folken, war at förwara kännedomen
derom för presterne och de förnämste män i staten,
äfwensom at wäcka wördnad hos gemene man, som alltid
beundrar hwad dem icke begriper. Dessa M. urartade
ofta til skändligheten, som religionsslöjan gynnade,
och firades i grottor och kulor, mera passande för at
dölja brott än at fira religiösa ceremonier. Se
BACCHUS, ELEUSIS, ISIS, MITHRAS, PRIAMUS, SAMOTHRACE.–
Ceres’ mysterier woro inskrifne och förwarade på
blyplåtar.
MYSTES kallades de som woro inwigde i Ceres’ mindre
mysterier. De fingo endast inträde i templets förhus.
Det fordrades blott ett år för at blifwa inlåten i de
större mysterierna och komma in i sjelfwa templet: de
kallades då Epopter. Se ELEUSINIA. – M. war äfwen et
Bacchi tilnamn, som bet. den hwilken wakar öfwer
mysterierna eller inwiger i dem.
MYSTOPOLOS, den som förestår mysterierna, et Apollos
tilnamn.
MYSUS, se MYSIUS.
MYTHIDICE, syster til Adrastus 2.
MYTHOLOGIEN, lära eller afhandling om fabeln, om
Mytherne hos de gamle, hwilka icke alltid derwid
fästade det begrepp om fabel och allegori som man i
sednare tider gjort. Med M. förstås äfwen en allmän
kännedom om hedendomen, dess mysterier, ceremonier,
och den dyrkan man wisade Gudar och hjeltar, äfwensom
skaldernes, konstnärernes och filosofernes särskilta
allegorier. M. har warit et föremål för olika
systemer: Fulgentius har deri trott sig finna en
allegorisk mening, Noel le Comte en moralisk, Banier
en historisk, Pernetti en alchemistisk, Pluche
symboliska läror, Durocher en förklaring af Bibeln,
Bergier af Physiken, Rabaud de Saint-Etienne af
geografien, o. Court de Gebelin af jordbruket. Det war
förbehållet den lärde Dupuis at nästan helt och hållet
uplyfta slöjan, då han i åtskilliga nationers myther
uptäckt en förklaring öfwer alla astronomiska fenomener.
MYTHOS, Fabeln. På et gammalt monument, som
föreställer Homeri förgudning, är M. afbildad såsom en
ung gosse som i ena handen håller et kopparkärl
(præfericulum), och i den andra et slags skål (patera).
MYTO, son af Mitylene och Neptunus, upbyggde staden
Mitylene.
MÅLTIDER. Under hjeltetiderne satt man til bords,
likasom nu; hwar och en hade sin egen stol. Homerus
afmålar alltid sina krigare sittande omkring et bord.
De allmänna M. bestodo wanligen af kött efter
offerdjuren. – Egyptierne, säger Apollodorus, suto
fordomtima til bords; det war äfwen bruket i Rom, ända
til det andra Puniska kriget. Nu mera finnas likwäl
inga monumenter efter M. der gästerne suto; nästan
alla föreställa dem liggande. –På många antika
basreliefer ses man och hustru halfliggande på en
säng: det är en familjrmåltid; men de som man ser så
föreställda på grafwårdar, beteckna cœnæ ferale eller
graföl; dessa M. höllos ofta i mausoléet: och
hypogéer. – Det wanliga bruket wid gästabud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
