Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Måttligheten ... - N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
145
ter. Sådana äro ibland annat Luciani och Bergerac’s
resor, och isynn. fabeln af Ariosto, som förlägger i
M. et stort magasin med flaskor försedde med påskrifna
lappar, der hwarje persons sunda förnuft är
inneslutet. Se DIANA, LUNUS. (Nord. Myth.) Se SOL.
(Ind. Myth.) Månen är en Gudomlighet hos Nikobarinerne
på Java. (Peruv. Myth.) I Peru ansågs Månen såsom
Solens syster och gemål samt moder för Incas. De
kallade henne alla tings allmänneliga moder, och hyste
för henne den största wördnad. Likwäl hade de icke åt
henne upbyggt några tempel, eller framburit några
offer. De påstå äfwen at de swarta fläcksorne i M.
upkommit genom en räf som war kär i henne, och som, då
han begaf sig up til himmelen, omfamnade henne så
häftigt at det blef swarta fläckar efter klämningen.
MÅTTLIGHETEN ( Abstinentia), (Sinneb. l.). Flere
konstnärer hafwa utmärkt denna dygd genom en qwinna,
som håller ena handen på munnen, och med den andra
wisar på et yppigt anrättadt bord, hwarifrån hon
tyckes aflägsna sig. Cochin gifwer henne Förnuftets
betsel. – (Temperantia). Man gifwer henne til attribut
et betsel eller en bägare. Ofta ses hon stödd mot en
kullfallen vas, med et betsel i ena handen, eller ock
sysslosatt at blanda win med watten. Elefanten, som
anses för det måttligaste djur, är dess symbol. Ripa
gifwer henne twå emblemer: det ena är en qwinna med en
sköldpadda på hufwudet, och hållande i händerna et
betsel och penningar; det andra är en qwinna som med
en tång släcker et glödande jern i et kärl fullt med
watten. Cochin gifwer henne en enkel drägt, en
betselstång med sin tygel i ena handen, och i den
andra en pendel i et wäggur, ell. oron i et fickur.
MÖDOMEN, se JUNGFRUDOMEN.
MÖRKRET (Sinneb. l.) en figur draperad med swart
slöja. Hon utbreder en annan mörk slöja, hwarmed
ljusstrålarne hindras at tränga igenom. En uf sitter
på hennes hufwud, och andra nattfåglar flyga rundt
omkring henne.
MÖSSOR, på medaljer, äro symboler af friheten.
N
NA (Jap. M.) et slags lagerträd som behåller sina blad
hela året och i Japan anses såsom heligt.
NAAMAH, Lamechs dotter och sy0ster til Thubal-kain.
Rabbinerne tillägga henne upfinningen af konsten at
spinna ull och wäfwa. Hon war skön som änglarne åt
hwilka hon öfwerlemnade sig, och säges i Talmud wara
en af djeflarnes fyra mödrar. Hon lefwer ännu, smyger
sig sagta i sängen til sofwgnde karlar, och narrar dem
til otukt. Se LILIT.
NAANG-FRATO-RANI (Siain. Myth.) jordens
skyddsängelinna. De som hafwa den ärelystnaden at
wilja blifwa gudar, ösa mycket samwetsgrant watten,
under anropande af denna änglahonas beskydd. Se
ÄNGLARNE (Siam. Myth.).
NABBI, se GULLINBORSTE,
NABIS, prest hos Jupiter Ammon, dödad då han stridde
mot Romarne under andra Puniska kriget.
NABO, en gud hos Assyrier o. Chaldéer, i rang näst
efter Baal. Vospius tror at det war Månen. De fleste
af Babylons konungar buro denna gudens namn jemte
deras eget, t.ex. Nabo-Nassar, Nabo-Polassar,
Nebu-ehadnezzar, o.s.w.
NADAB (Mah.M.) Persernes öfwerste-prest, jemngod med
Mufti, men med den åtskillnad, at N. kan aflägga sin
presterliga wärdighet, och söka et civilt embete,
hwilket ej är tillåtet för Mufti. N. har under sig
twenne domare, kallade Secik och Casi, som afgöra alla
religionsmål.
NÆNIA, se NENIA.
NAGAPUTCHE, huggorms-tjensten (Ind. M.). Denna
ceremoni förrättas wanligen af qwinnor. Då de wissa
dagar om året wilja anställa den, gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
