- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
153

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Naturales Dii ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

153


gade sig wördnadsfullt, och prisade mig för den heder
jag gick at emottaga af den magtige och härlige Guden.
– De fonforo at tåga i denna ordning, til dess de hade
genomträngt 70 000 förlåter, afplankningar eller
skiljewäggar af hyacint, för at komma fram til andra
70,000 förlåter af mörker, dem man äfwen måste
genomtränga; emellan hwar förlåt war en 500 års resa;
och tjockleken af hwar förlåt likaså. Derifrån kommo
wi til et dylikt antal af 70,000 förlåter af eld,
70,000 af snö, 70,000 af watten, 70,000 af luft, och
70,000 af tomhet eller chaos. Derefter genomträngde wi
Skönhetens förlåt. Fullkomlighetens, Allmagtens,
Besynnerlighetens, Skilsmässans. Odödlighetens och
Enhetens förlåter; denna sista är Guds, och är ganska
stor och omätlig. – Mahomet gör ännu några steg för at
nalkas den Ewiges thron; hwart steg utgjorde 500 års
resa, och Gud behagade språka rätt förtroligt med
honom. Ibland annat frågade Han honom hwad han
önskade. Jag önskar at dinera och supera wäl, samt
sofwa lugnt när andra menniskor sofwa. Efter et
temligen långt samtal, begaf han sig åter tilbaka til
jorden, alltid åtföljd af Gabriel och ridande på den
trogna Borak.

NATURALES DII, naturlige Gudar: til dem räknades
Werlden, Solen, Luften, Wattnet, Jorden, Stormen,
Kärleken, m.fl.

NATUREN, 1. – en gudomlighet som ömsom warit ansedd
för Jupiters moder, gemål eller dotter. Assyrierne
dyrkade henne under namnet Belus; Pheniciserne som
Moloch, Egyptierne som Ammon, Arkadierne som Pan, d.ä.
en sammanfattning af alla warelser. Diana i Ephesus
betecknade blott N. och alla dess alster. Flera nämna
en särskilt Gud för menniskor naturen, hwilken man
tror wara densamme som Genius. I Homeri apotheos
föreställes N. genom et litet barn, som räcker handen
åt Tron. 2. – Enligt Platonikernes system, war N.
ingenting annat än Gud, som sjelf war blott et
innehåll af alla warelser. Också är N. ofta föreställd
på medaljer under bild af Pan, som bet. Allt.
Egyptierne afmålade henne under bild af en beslöjad
qwinna. På en af kejsar Hadriani medaljer är hon
utmärkt genom en qwinna som har mjölk i brösten, och
en gam i handen. På flera andra medaljer är det blott
et qwinnohufwud hwilande på et slags balja ell. foten
af en gränsgud (gaine), och prydt med många bröst, en
symbol as fruktsamheten. – N. tyckes äfwen wara
föreställd genom en afgud, som la Chausse gjort känd;
det är en wingad qwinna, wäpnad med et koger, en egid
och strålprydd hjelm, hwarpå står en urna, symbol af
fuktigheten; i ena handen håller hon et styre, iden
andra et fullhorn, hwarpå hwilar en tupp, och som
slutar sig i et wädurshufwud. (Sinnb. l.) N. betraktad
i motsats til Konsten, föreställes wanligen genom en
ung flicka i enkel drägt, krönt med blomster, och som
räcker händerna åt Konsten, för at utmärka huru N. och
Konsten böra alltid wara förenade.

NAUBOLUS, son af Hippasus.

NAUKRATIS (Egypt. M.) en Egyptisk stad i Delta, som
skröt öfwer at hafwa en undergörande Venus-bild, som
blifwit helgad åt hennes tempel. I Origenis tid war
Osiris der isynnerhet dyrkad.

NAUPACTUM, en stad i Ætolien, så kallad emedan det war
der Herakliderne byggde det första skeppet.

NAUPIDAMA. Amphidamas 5:s dotter, med hwilken Solen
hade Augias.

NAUPLIADES, Palamedes, son af Nauplius, konung t
Seriphos.

NAUPLIUS, 1. – en af kon. Alei trognaste tjenare, fick
befallning at dränka dess dotter Augea, men gjorde det
icke. 2. – Son af Neptunus och Danaiden Amymone, blef
konung på Eubæa. Sedan han gift sig med den wackra
Clymene, hade han med henne flera barn, och bland dem
Palamedes, hwars olyckliga död, en werkan af Ulyssis
knep, wackte hos N. et brinnande begär til hämnd. Han
genomwandrade hela Grekland, lockade til liderlighet
alla ynglingar och hustrurna til de förnämste
befälhafwarne öfwer Grekiska armen som belägrade
Troja, samt hoppades härigenom wäcka split och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free