- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
155

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Naxak ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

155


tar, at då denne N. war ung, blef han så fattig at han
måste bli swinherde. En dag hade han förlorat et swin
och gjorde det löfte at om han återfunne det, skulle
han offra åt Gud den wackraste drufklasen i hela
wingården. Då han fick igen sitt swin, wände han sig
åt söder, stadnade midti wingården, delade horisonten
i 4 delar, och då han i de tre första hade elaka
förebud, fann han en drufklase af underbar storlek.
Jfr. ACCIUS.

NAXAK (Ind. M.). en plågsam wistelseort dit Peguanerne
låta själarne anlända efter flera flyttningar ur djurs
och fåglars kroppar. Se NIBAM, SEVUM.

NAXIUS, son af Polemon, gaf sitt namn åt ön.

NAXOS, en ö i Ægeiska Hafwet, kallad Cykladernes
drottning, rygtbar genom Ariadnes äventyr och Bacchi
dyrkan, hwars orgier der firades med mycken
högtidlighet. Öboerne påstodo at Bacchus hade der
blifwit upfostrad af 3:ne öns nymfer, Philia, Coronis
och Cleida.

NAXUS, 1. – son af Apollo och Acacallis. 2. – Son af
Endymion, gaf sitt namn åt ön Naxos.

NAZAREAT, en Nazirs ell. Nazarés tillstånd ell.
willkor hos Judarne. Det bestod i at wara skild från
andra menniskor isynn. i tre omständigheter: 1. at
icke dricka win; 2. at icke raka hufwuhet utan låta
håret wäxa; 3. at icke widröra något lik. Det war
twenne slag af N., det ena räckte några dagar, det
andra hela lifstiden. Rabbinerne hafwa uträknat huru
länge et N. på wiss tid warade, och bestämt det efter
deras kabalistiska idéer. I 4 Mose B. 6: 5. läses: Han
skall wara helig Herranom. Nu består ebreiska ordet
wara af 4 bokstäfwer, af hwilka den I:sta o. 3:dje
tagna som nummerbokstäfwer, utgöra hwardera 10, och de
twå andra hwardera 5 – summa 30; således warade et N.
på en kort tid i 30 dagar.

NEÆRA, 1. – en Gudinna som war älskad af Solen, och
hade med honom twå döttrar, Phaëtusa och Lampetia, dem
hon sände at bebo ön Trinakria, och wårda sin faders
hjordar. 2. – eller Ethodœa, en af Niobes döttrar. 3.
– Dotter af Pereus o. gift med Aleus I, med hwilken
hon hade Cepheus, Lykurgus och Auge. 4. – Hustru åt
Strymon, war moder til Evadne 3. 5. – Gift med
Autolykus.

NEALCES. Turni wän, dödade Salius.

NEAMAS, en Troian dödad af Merionäs, Idomenei
följeslagare.

NEANDER, son af Makarcvs, intog ön Cos och regerade der.

NEANTHUS, son af Pittacus, tyrann på Lesbos, hade hört
at Orphei lyra, som förwarades i Apollos tempel,
spelade af sig sjelf, köpte den af presterne, och for
ut på landet för at locka til sig trän och klippor:
men han lockade bara hundar som kastade sig på honom
och åto up honom.

NEBACHAS, Hevéernes afgud, densamme som Nabo.

NEBO, se NABO.

NEBRIDOPEPLOS, klädd i hjortkalf-skinn, et Bacchi
tilnamn.

NEBRIS, hud af hjortkalf, hwari Bacchus och hans
sällskap klädde sig. Den sågs på många antiker.

NEBRITES, en sten helgad åt Bacchus. Plinius säger at
han war swart; andre påstå at han war rödagtig, ell.
brungul, såsom Fauners eller Satyrers skinn.

NEBROCHABES. kär i hjortkalfwar, et Apollos tilnamn.

NEBRODA, orenhetens furste, enliqt Manichéerne,
skapade Adam och Eva, i förening med Sakla.

NEBRODES, se NEBRIDOPEPLOS.

NEBROPHONE. en af Dianas nymfer.

NEBROPHONOS. 1. – hjortkalfdödaren, en af Aktæons
hundar. 2. – Jasons son med Hypsipyle.

NEBULA, Latinska namnet på Nephele, Athamas’ gemål.

NECYS. Under detta namn dyrkades Mars i Spanien. Han
hade et strålande hufwud.

NECYSIA, högtidliga fester i Grekland til de dödes
ära, i månaden Anthesterion (November), som af Numa
war helgad åt förfädernes minne. Romare och Greker
trodde at skuggorna upstego från underjorden, för at
biwista högtiden, och at dess portar sto-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free