Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nemestrinus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
160
bild af N., upgräfd nära Cortona, föreställer henne
utan ben, hwilande på en gripfot. Hon har twå utslagna
wingar, en strålkrona på hufwudet, och en lätt mantel
(peplum) öfwer axlarna. N. står stundom wid Junos och
någon gång wid Isis’ bild. Gori beskrifwer en af
hennes statyer, funnen i Toscana, der hon är klädd som
en egyptisk Gudinna, m. en slöja som omgifwer henne i
flera spiraler. – Någre ha trott at Leda war blott et
tilnamn för N., men de fleste, isynn. Hyginus, hafwa
tydligen åtskilt dem. – N. war älskad af Jupiter; men
som han icke kunde förföra henne, förwandlade han sig
til en wacker swan, lät förfölja sig af en örn, och
flög ner på Gudinnans barm. Genast föll hon i en djup
sömn, den älskaren förstod at begagna. Hon blef
hafwande med Helena, som kom til werlden i et egg,
hwilket Mercurius anförtrodde åt Leda, och hon lät
utkläcka. I kongl. kabinettet i Berlin föreställes på
en smaragd N. sittande på et litet altare, klädd i en
liten mantel som fladdrar bakom henne, och omfamnande
den förföriska swanen. På en sardonix ses N. liggande,
och den gudomlige swanen kramar kärleksdrucken sin
älskarinnas bröst.– En wacker mosaik i Herculanum
wisar äfwen denna Kärlekens seger; Gudinnans hufwud är
betäckt m. en slöja; en säng med förgylda fötter står
bredwid henne, den brunstige swanen på hennes knän
sträcker ut halsen o. söker förena sin näbb med hennes
förtjusande läppar.
NEMESTRINUS, en Gud öfwer skogsparker; han ansågs
såsom herre öfwer Dryader, Fauner o. andra skogsgudar.
NEMETES, densamme som Nemeœus
NEMETOR, hamnaren, et Jupiters tilnamn hos Æschylus.
NEMORALIA, fester i skogen wid Aricia, til Diana
Aricias ära.
NEMORENSIS, 1. – et Dianas tilnamn såsom skogarnes
Gudinna. 2. – REX, den som förestod offren åt Diana
Aricina.
NEMOIGWELLE, (Lappl. M.), en jordisk Gudamagt, hwars
hjelp tildelas ganska få. Endast, de som första gången
omdöpas med trolldöpelse, röna hans bistånd. Denna
döpelse, som förrättas flera gånger, sker sålunda, at
när någon blir sjuk, gifwes honom et annat namn, och
han beöses med watten under denna formel: “Jag döper
dig i detta namn N.N. och du skall lefwa uti detta
namn N.N.” Med trollnamnet få de tillika Gudens namn.
Lappen tror sig ofta se honom gå före sig öfwer bäckar
och moras, äfwen så när han går til kyrkan. Han
dricker ock Sarakkas blod i samma bäck der N. står.
NEMROD, se NIMROD.
NENIA, 1. – en sorggudinna hos Romarne, som gammalt
folk anropade wid begrafningar, och som hade sin wård
om dem hwilka låga i själtåget. Hon förestod äfwen
sorgqwäden til de dödes ära. Hennes tempel låg utanför
Porta Viminalis. 2. – Sorgqwäde, som til den dödes ära
afsjöngs med flöjt af en gråterska. Grekiske skalden
Simonides war den förste som lät sjunga sorgwisor på
ön Cea. 3. – Waggwisa för små barn.
NENS (Siam. M.), ungt folk sm föräldrarne sätta i
pension hos Talapoinerne, för at upfostras. Man lär
dem grunderna i religion och moral, i det man
underwisar dem i Baliska språket, hwarpå deras
religion o. lagar äro författade. De äro fördelade i
hwar cell efter föräldrsornes wal. En prest får icke
emottaga flera än tre. Desse lärlingar bli ofta
skolgossar och hela lifstiden och utgöra et slags
Orden, bestående af bara novitier, som aldrig aflägga
klosterlöfte. Deras decanus kallas Taten, och hans
enskilta syssla är at rensa marken ifrån ogräs hwilket
wore et brott för en talapoin. Inom klostret är en
särskilt sal af bamburör, som tjenar til läsrum för
barnen. Utan at just wara munkar, föra de et ganska
strängt lefnadssätt. De måste fasta 6 dagar i hwar
månad; på andra tider göra de blott twå mål om dagen.
De få aldrig sjunga, icke en gång afhöra någon sång;
äro klädde som talapoiner, passa wanligen ut på den
hos hwilken de bo, o. äro tjenande bröder i klostret,
Se TATEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
