- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
164

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Neptunus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

164


skrifwa honom konsten at tama hästar. Homerus säger,
at hästar och sjöfarande stodo lika under hans
beskydd. – Wanligen föreställes N. naken o. med yfwigt
skägg, samt en treudd i handen, ömsom sittande, ömsom
stående på hafswågorna, ofta på en wagn dragen af 2
eller 4 hästar, stundom wanliga, stundom hafshästar,
m. bakdel som slutar sig i en fiskstjert, och blott en
gång förledde med wingar. Homerus gifwer honom hästar
som kopparfötter. N. krönt af Segern, hos Maffei,
utmärker en krigares tacksamhet efter et wunnet
sjöslag. På en medalj öfwer Augustus och en öfwer
Titus håller N. högra foten på en jordglob, som
utmärker at desse kejsare woro like herrar til lands
och sjös. Sittande på et lugnt haf, med twå simmande
delfiner, och bredwid sig framstammen af et skepp
utsirad med sädeskorn eller perlor, utmärker han
ymnigheten genom en lycklig sjöfart. Sitter han på et
stormande haf med treudden stående framför sig, och en
widunderlig fågel med drakehufwud, samt wingar utan
fjädrar, såsom flädermusens, och som tyckes ilfänas at
kasta sig på honom, under det at N. sitter helt lugn
och synes med förakt wända bort hufwudet, så betecknar
allt detta at denne Gud besegrar lika lätt stormarna
som widundren i hafwet. På en medalj hos Béger, der
Segern står på en framstäf o. blåser i trumpet, medan
N., på baksidan, i krigande ställning, slungar sin
treudd för at drifwa fienden på flykten, föreställer
han Demetrius Poliorcetes’ seger öfwer Ptolemœus. En
mycket wacker basrelief wisar en flicka, som N.
bortför på sina hafshästar. Kärleken, åt hwilken han
lemnat sin treudd, nyttjar den för at drifwa på
hästarna, af hwilka den ene håller en delfinstjert i
munnen; twå flickor stå på stranden och bedja N.
återgifwa dem deras lekkamrat. – Philostrates, i sina
taflor, föreställer N. såsom en åkerman körande en
plog, emedan N. (wattnet) bör underhjelpa jordbruket,
såsom warande principen för all wäxtkraft och
fruktbarhet. Varro härleder hans namn ifrån nubes,
moln, emedan han betäcker jorden. Se POSEIDON.
SALACIA. Jfr Virgilii beskrifning öfwer Neptuni
hafsfärd, i I Bok. af Æneis.

NEQUIRON, en af de tre Japanske Gudarna som forestå
kriget. Se DENICHI och MARISTINES.

NEQUITI, en sekt i konungariket Congo i Afrika, som
sammanträder på dystra och okända ställen. Då en ny
candidat infinner sig, låter mag honom göra flera
hwarf på en lina, til dess han af yrsel nedfaller. Han
mister förståndet och kommer i et slags hänryckning.
Under galenskapen föres han til samlingsstället, och
då han återfått sina sinnens bruk, aflägger han
trohetsed. Bryter han den, upoffras han af kamraterne
åt Gudarne.

NERAMEDHA, mennisko-offer fordom hos Indianerne åt
Cali, Schivas gemål, ansedd såsom Jupiter Stygius
eller Pluto. För at minska det förhatliga deri, hade
Brahminerne sökt stadga den tron, at dessa offer
flyttades til Indras himmel och anställdes wid kapellet.

NERE, en diktad tidsrymd hos Chaldéerne, och som
utmärkte 600 år. Se SARE och SOSE.

NEREIUS JUVENIS kallades Phocus, Nerei sonson; äfw.
Achilles, Nerei dotterson.

NEREUS, 1. – en sjögud, äldre än Neptunus, war, enligt
Hesiodus, son af Oceanus och Tethys, eller enligt
andra, af Oceanus och Jorden, och gift med sin syster
Doris. Han föreställes såsom en mild och fredlig
gubbe, hofsam och rättwis. Skicklig spåman, förutsade
han Paris de olyckor, som Helenas bortröfwande skulle
samla öfwer hans fädernesland. Han sade Herkules hwar
de gyldene äplen funnos, som Eurystheus beställte
honom skaffa; men det war icke förr än han antagit
åtskilliga former, för at få slippa lemna denna
uplysning, hwaruti han också lyckats, så framt
Herkules icke fasthållit honom, til dess han antog sin
första skapnad. Apollodorus säger at N. mest wistades
i Ægeiska hafwet, der han war omgifwen af sina döttrar
som roade honom med sång och dans. Noël le Comte tror
at N. up-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free