Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nesæa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
166
hade inga wissa dagar; likwäl kan den icke firas utan
i månaderne Chittero, Davassi och Ani, de tre första i
året.
NESÆA, simmerskan, en Nereid, som följde Aristœi moder
Cyrene.
NESIMACHUS, fader til Hippofmdon, en af de sju
cheferne utanför Thebœ, hwilken han hade med Talai
dotter Mythidice.
NESROCH, en afgud hos Assyrierne. Konungen Sennacherib
dödades af 2 sina söner, medan han tilbad i templet, 2
Kon. B. 19:37. Judarne tro at det war en planka från
Noahs ark, hwars lemningar stannat qwar på bergen i
Armenien. Andre öfwersätta detta ord med örn, och tro
at Jupiter Belus, ifrån hwilken de assyriske
konungarne sade sig härstammen dyrkades af dem under
bild af en örn.
NESO, 1. – en af Nereiderne. 2. – Dotter af Teucer.
Enligt Lykophron gifte Dardanus sig m. henne och
hennes syster Batea, och fick med henne Sibylla.
NESSUS, 1. – son af Oceanus o. Tethys; war en flod i
Thracien, nu af Turkarne kallad Charason, eller den
swarta floden. 2. – En Centaur, son af Ixion och
Molnet. Då han såg Herkules o. Dejanira hindrade wid
stränderna af floden Evenos, hwars häftiga watten hade
stigit genom winterregnet, tilböd han hjelten sin
hjelp, som m. tacksamhet emottoqs. Se DEJANIRA. –
Guido har i sina taflor öfwer Herkulis arbeten målat
N. som bortröfwat Dejanira. Denna tafla, i
National-Museum i Paris, är af Berwick mycket wäl
graverad. Giulio Romano har ock målat öfwer samma ämne.
NESTEJA, en fest i Tarentum, af den anledning, at då
staden belägrades af Romarne och led brist på
lifsmedel, fastade inwånarne i staden Rhegium hwar
tionde dag, och ditsände så mycken proviant som
swarade mot den dagen.
NESTOR, en af Nelei söner, hade icke deltagit i
faderns och brydernes krig emot Herkules, war den ende
qwar af familjen, efterträdde sin fader på Pysos
thron, samt förenade i sin person hela Messeniernes
rike. N. war redan mycket gammal, då han begaf sig til
Troja, der han förde befälet öfwer 90 fartyg. Han är
den äldste hjelten i hela grekiska hären och Homeri
favoritgubbe. Hans porträtt är bäst utarbatadt:
beständigt kommer han til honom tilbaka; och sedan han
med omsorg tecknat alla dragen i sina stora taflor i
Iliaden, fulländar han målningen i Odyssén; wisdom,
rättwisa, wördnad för Gudarne, artighet, behag,
mildhet, wältalighet werksamhet, mannamod: der, med
ett ord, målar han alla N:s dygder såsom statsman och
krigare. I rådet, i sammanträdena, före striden,
midtunder slagtningen, wid skådespelen, under
måltiden, natt och dag, det är alltid N., en wis,
erfaren, werksam o. söt gubbe. Slutligen, för at få et
rigtigt begrepp om honom, bör man, sedan Iliaden wisat
honom såsom en werksam befälhafware och soldat, se
honom i Odyssén lycklig och lugn, lefwa et stilla lif
hemma i skötet af sin familj, omgifwen af en barnskara
som älskar och wördar honom, endast sysslosatt m. sina
pligter emot medborgarne o. Gudarne, gästfri, och
slutligen sysslosatt at gifwa nyttiga lärdomar åt
ungdomen, af hwilken han rådfrågas såsom et orakel.
Författarne låta honom efter Trojas fall begifwa sig
til Italien, och der anlägga Metapontum. Denna
tradition har Fenelon följt i sin Telemach. Han räknar
N. ibland de krigare som belägrade Tarentum, och som
Telemach öfwertalade at göra fred med Idomenelis; men
Pausanias låter N. dö i Pylos. Valerius Flaccus är den
ende, som räknar honom ibland Argonauterne. De
förnämsta epoker af hans lefnad före trojanska kriget,
är Pyliernes krig emot Eléerne, striden emellan
Lapither o. Centaurer, jagten på kalydoniska
wild-swinet, der han klef up i et träd för at undwika
det sårade willdjurets raseri. Ehuru Homerus låter N.
sjelf säga, at han redan sett twenne mansåldrar
förswinna, och nu styrde den tredje, kan man med
temlig säkerhet uträkna at han war öfwer 80 år wid
Trojas belägring. Hyginus, som antager Homeri
berättelse, tillägger at N. ha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
