- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
168

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nicostrata ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

168


nus och Diana, och af samma betydelse som Nicephorus.

NICOSTRATA, en rygtbar profetissa, moder til Evander.
Se CARMENTA.

NICOSTRATES, 1. – bördig från Argos, hade uti sitt
fädernesland stiftat wissa religiösa ceremonier, som
bestodo deri at årligen på en wiss dag kasta brinnande
bloss i en grop, til Proserpinas ära. 2. – Son af
Menelaus och slafwinnan Picris, andre säga Helena. Han
omtalas ofta tillika m. sin broder Megapenthes; begge
stodo i mycket anseende i Sparta, och woro afbildade
til häst på Amyklas’ thron.

NICOTHOE, en af Harpyerne.

NID, en högre grad af magi som Isländarne jemnförde m.
deras Seid eller swartkonst. Den bestod deri at kunna
sjunga en andelig wisa inpromtu upspädd med
förbanneser emot en owän, och derunder önska honom
allt Möjligt onde. Se SEID, UTESETUR.

NIDAFJELLET, se RAGNARÖK.

NIDDUI, skilsmessa. Den war hos Judarne den mindre
bannlysningen, warade i 30 dagar, och skilde syndaren
ifrån bruket af heliga saker. Se CHEREM, SCHAMMATHA.

NIDHÖGG, NIDHÖGGR (Nord. M.) en wederstygglig drake,
som låg i Hwergelmer, slet aflidnes lik, och med sin
hela ormskara, Goin o. Moin, Grafwitnirs söner,
Grabadr o. Grafwalludr. Oinir o. Swofnir, med otaliga
namnlösa fränder, gnagde den rot as Ygdrasil, som
sträckte sig öfwer

NIFLHEM (Nord. M.) belägen norr om Ginnunga-gap, war
til många wintrar före jordens skapelse: der war
kallt, mörkt och bistert; uti dess medelpunkt låg
Hwergelmer, hwarifrån följande floder hade sitt
ursprung: Swöl, Gundro, Fiorm, Fimbultul, Slidur,
Hridur, Sylgir, Ylgir, Wid, Leiptir och Gjöl, som låg
närmast Hels grindar. N. kallas i prosaiska Eddan den
nionde werlden.

NIGER DEUS, den swarte Guden, Plutos tilnamn såsom
helwetesgud.

NIGRA, den swarta. Under detta tilnamn hade Ceres en
grotta på berget Elœion, 30 stadier ifrån Phigalia.
Inwånarne i denna stad medgåfwo wäl at Ceres blifwit
wåldtaqet af Neptunus (Se ERINNYS I, LUSIA); men
tillade, at Ceres, harmsen och tröstlös öfwer
Proserpinas bortröfwande, anlade swart drägt,
instängde sig i nämnde grotta, och wistades der länge
gömd för hela werlden. Jfr CERES, Ifrån den stunden
Gudinnan åter lemnade grottan, ansågo Phigalierne den
såsom helig. De hade ditfört en träbild, som låg i en
niche. Kroppen war betäckt med en tunica; men wid
kroppen satt et stohufwud med sin man; ormar och andra
odjur tycktes skocka sig rundtomkring. Gudinnan höll i
ena handen en delfin, och en dufwa i den andra.

NIGROMANTIEN, en konst at uptäcka hwad som låg
förborgade i jorden, eller förwaradt på mörka ställen.
Man åkallade demonerne, och befallte dem föra wissa
saker til främmande land, eller föra med sig tilbaka,
hwad swartkonstnären önskade. Natten war i synn.
desfämd för dessa beswärjningar, och det war äfwen då
som demonerne uträttade sina updrag.

NILEN, en flod o. Gud i Egypten, hette i början
Oceames ell. Oceanus, fadern til alla Gudar; sedan
Ætus, för sitt snabba lopp; derefter Ægyptus, och
slutligen Nilus, efter Oceani och Tethys’ son Nilus.
De tre första namnen hafwa äfwen stundom förwärfwat
honom namnet Triton. N. gjorde Egypten för mycket
gagn, för at icke anses ibland landets förnämsta
gudamagter. Stolt öfwer at wara en dotter af N. o.
nymfen Memphis, dyrkade Egypten honom under namn af
Osiris. Den fruktbarhet som upkom genom flodens
periodiska öfwerswämningar, tilwann honom namnet
Frälsare, Sol, Gud och Fader. Pindarus kallar honom
Saturni son, och andre den egyptiske Jupiter emedan
han i Egypten swarade mot Grekernes Jupiter Ombrios
och Romarnes Pluvius. Således åtnjöt ingen Gud en
innerligare dyrkan: derföre wisades honom äfwen samma
ära som Jupiter, från hwilken Homerus säger honom
härstamma. Det är i detta hänseende som man wid
årsfesten til hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free