Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Numror ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
178
melen, och tre gånger slog Jupiter med åskan dessa
berg ifrån hwarandra. Dido åkallade wid bålet trefallt
hundra Gudar, den trewäldiga Hekate o. Diana med sina
tre jungfruansigten. Plutarchus säger märkwärdigt nog:
Omnium numerorum primus perfectus est guidem
ternarius; ut qui habeat principium, medium et finem.“
– Fyrtalet stod i synnerlig aktning hos dem. De sade
det innefatta allt det heliga wid en edgång, och
återkallade idéen om Gud och om Hans oändeliga magt i
werldsalltets anordning. Jfr QUATERNARIUS NUMERUS.
Detta tal war helgadt åt Mercurius och åt Herkules,
emedan han war född på fjerde dagen i månaden. Åt
Napœerne offrades 4 sköna oxar och 4 qwigor på 4
altaren, Virg, Georg. 4: 538. – Juno som wakar öfwer
ägtenskapen, beskyddade Femtalet, emedan det är
sammansatt af 2, det första jemna talet, och 3, dem
första udda. Dessa tu tal tilsamman äro en bild eller
emblem af ägtenskapet. Dessutom är femtalet
markwärdigt derföre, at om det multipliceras med sig
fjelft, kommer alltid en 5 til höger om produkten.
Femtalet war helgadt åt Minerva. På femte dagen war
det icke lyckligt at företaga något arbete, emedan
Pluto, Furierne och Jättarne woro då födde. –
Vitruvius säger, at hela förtjensten hos Sextalet låg
deruti, at de gamle geometrerne plägade dela alla sina
figurer, antingen de slutades med räta eller krokiga
linier, i sex lika delar; och som noggrannhet i omdöme
och stränghet i methoden äro wäsendtliga i geometrien,
så anwände Pythagoréerne, hwilke sjelfwe gjorde mycket
wäsen af denna wetenskap, talet 6 för at utmärka
rättwisan, hwilken, alltid gående med jemna steg,
aldrig låter förleda sig af personers rang, ell.
wärdigheters glans, eller den annars så förföriska
rikdomen. – Intet tal har warit så wäl ansedt som
Sjutalet; läkare trodde sig deri uptäcka
menniskolifwets ouphörliga omwexlingar. Af detta tal
upsatte de sina klimakteriska år. Med sju
himmelstecken styr Gud hela werlden, säger Alexander
Aphrodifiensis; men Virgilius at den gyldene solen gör
det. Den förre anmärker widare: at i 7:de månaden får
et barn tänder, i 7:de året affalla de; i 14:de året
får det manbarhetshåren, i det 21:sta år det manligt;
på 7:de dygnet kan man dömma om en sjukdoms utgång. –
Talet Åtta stod i mycken aktning, emedan det troddes
utmärka den naturliga lagen, denna första och heliga
lag, som antager alla menniskor at wara jemnlika.– Med
frugtan ansågo de talet Nio, såsom utmärkande
bräckligheten af menniskans lycka, som slutar nästan i
samma ögonblick den börjar. Derföre tilstyrkte de at
undwika alla tal der 9 rådde, och isynn. 81, som är
produkten af 9 multipliceradt med 9. Niotalet war
helgadt åt de himmelska Gudarne, och äfwen åt de
underjordiske Virgilius säger at Stygis niohwarfwiga
flod för ewigt instänger sjelfmördare. – Slutligen
ansågs talet Tio_ såsom en tafla af werldens
underwerk, hwilken i hög grad innefattade de
föregående talens egenskapen. För at utmärka huru den
ena saken wida öfwerträffade den andra, sade
Pythagoréerne at den war tio gånger större, tio gånger
mera underbar. För at helt enkelt utmärka en enda sak,
sade de at den ägde tio grader af fägring. I öfrigt
ansågs detta tal såsom et tecken af wänskap, fred och
wälwilja; och det af den orsaken, at när twå personer
wilja nära förena sig, taga de hwarandra i händerna o.
krama dem, til bewis på en ömsesidig förening. Nu,
sade de, utgöra twå hopknäppta händer talet tio.
NUNDINA, se NONDINA.
NUNDINATOR, marknadssöreståndaren, ett af Mercurii
tilnamn.
NUNNEKLOSTER. Mexikanerne hade et slags N. der flickor
upfostrades til stränga religions-öfningar, o.
instängdes redan wid 12 eller 13 års ålder, under
upsigt af en Superiorska, som skulle lära dem at idka
dygden. Så länge de der wistades, måste de gå m.
rakadt hufwud och wara jungfrur. Om de felade i sista
punkten, straffades de til lifwet. Gudarnes tjenst war
deras enda sysslosättning. De skulle hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
