Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Olympias ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
203
Hesiodus, efter Olympen, deras gamla hemwist.
OLYMPIAS, en källa i grannskapet af berget Olympus.
Enligt Pausanias skall hon flutit blott hwartannat ån.
I dess grannskap upstego hwirflar af eld och rök, som
Arkadierne trodde wara en följd af Titanernes strid
emot Gudarne.
OLIMPIONICES kallades en segerwinnare i Olympiska
spelen: de njöto en utmärkt aktning i deras
fädernesland, emedan de troddes göra det en synnerlig
ära. Athenarne anwände så stora omkostnader at belöna
sina segrande landsmän, at Solon trodde sig böra sätta
en gräns för detta slöseri, och befallte at staden
icke skulle gifwa en O. mer än 500 sifwerdrachmer (wid
pass 70 R:dr i silfwer).
OLYMPISKA SPELEN woro de rygtbaraste i hela Grekland.
Enligt Eléernes tanke war Saturnus den förste som
regerade i himmelen, och i gyldene åldern hade han
redan et tempel i Olympia. Då Jupiter blef född,
anförtrodde Rhea hans urfostran åt 5 Dactyli på berget
Ida, denn hon lät inkalla ifrån Kreta i Elis.
Herkules, den äldste af de 5 bröderne, föreslog at de
borde öfwa sig med kapplöpning, för at se hwem som
skulle winna priset eller olivekransen… Det ar således
Herkules Jdœus som upfann dessa spel, och kallade dem
Olympiska; och som de woro fem bröder, wille han at
spelen skulle firas hwart femte år. Någre säga at
Jupiter o. Saturnus täflade i brottning i Olympia, och
at herrawäldet öfwer werlden blef segerns belöning.
Andre påstå at Jupiter hade, efter segern öfwer
Titanerne, sjelf inrättat dessa spel, der Apollo
ibland andra utmärkte sin skicklighet derigenom at han
sprang om Mercurius. Det war derföre som de hwilka
utmärkte sig i pentathla, dansade wid flöjtmusik, som
spelade pythiska arier, emedan dessa woro helgade åt
Apollo, och han war den förste som wann priset wid
olympiska spelen. – De afbrötos ofta ända til Pelops’
tid, hwilken til Jupiters ära lät upföra dem med
större pomp än någon af sina företrädare. Efter honom
blefwo de åter försummade: ja woro til och med nästan
bortglömda, då Iphitus, samtidig med Lykurgus,
uplifwade dem af följande anledning. Grekland war den
tiden mycket olyckligt, dels af inbördeskrig, dels af
pesten. Iphitus begaf sig til Delphi för at rådfråga
oraklet, då Pythonissan swarade: at Grekland kunde
räddas om de Olympiska spelen åter infördes, och at
han skulle arbeta derpå tillika med Eléerne. Man sökte
då at draga sig til minnes de gamla öfningarne wid
dessa lekar; och i den man man erinrade sig en, lades
den til de förra man påmint sig. Detta wisade sig
under de följande olympiader: ty i den första utsattes
et pris för kapplöpning, då Coræbus wann priset. Den
14:de tillades at springa stadium twå gånger; den
I8:de blef pentathlum helt och hållet uplifwad;
striden med cæstus kom åter i bruk den 23:dje; den
25:te kappkörningen med twå hästar; den 28:de
pancratium ell. brottning och boxning, samt
kappridning med sadlade hästar. Slutligen inrättade
Eléerne strider för barn, ehuru sådana förut aldrig
warit kände. Derföre blefwo i 37:de olympiaden pris
utsatte för barn i snabblöpning o. brottning; i den
38:de tilläts dem hela pcntathlum; men olägenheterne
derwid gjorde at barnen sedermera alldeles uteslötos
ifrån dessa wåldsamma öfningar. Wid den 65:te infördes
åter en nyhet: fullwäpnade personer täflade om priset
i snabblöpning, och ansågs denna öfning ganska
passande för et krigiskt folk. Den 98:de red man med
handhästar på banan, och den 99:de spändes twå
fålungar för en wagn. Någon tid derefter infördes
kappridning med twå föl til handhästar, och en med
fålunge sadlad som ridhäst. – Ordningen och polisen
wid olympiska spelen war följande: Först gjordes et
offer åt Jupiter; derefter börjades spelen med
pentathlum, så kom snabblöpningen; derpå
kappkörningen, likwäl icke på samma dag. Eléerne hade
nästan alltid inseendet öfwer dessa lekar, och
utnämnde et wisst antal domare at föra ordet,
widmagthålla ordningen, och förekomma allt swek wid
prisets winnande. Wid 102 olympiaden, hade Athenaren
Kallip-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
