Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Olympius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
204
pus af sina motståndare tilhandlat sig priset för
pentathlum, men domrarne slogo honom och hans
medbrottslige på plikt. Athenarne begärde nåd för de
brottslige och då de icke kunde erhålla den, förbjödos
de at erlägga plikten; men uteslötos ifrån olympiska
spelen, til dess de fått tilfälle at rådfråga oraklet
i Delphi, som swarade at Guden hade intet swar at
gifwa dem innan de förut förlikt sig med Eléerne.
Derpå underkastade de sig at betala böterne. – Dessa
spel som firades wid sommarsolståndat, warade i 5
dagar. Athleterne stridde alldeles nakne, sedan den
32:dra olympiaden då en wid namn Orcippus förlorade
segern, derföre at under häftigaste striden hade
lårfodret lossnat, och han blef så insnärd at han icke
kunde röra sig med frihet. Denna händelse gaf
anledning til en lag, som wid lifsstraff förböd
hustrur o. flickor at öfwerwara dessa lekar, och at gå
äfwen floden Alpheus under hela den tid de firades;
hwilket förbud iakttogs med sådan stränghet, at blott
en enda qwinna bröt emot denna lag. Se CALLIPATIRA.
Straffet bestod i at störta qwinnorna utför en brant
klippa på a-dra sidan om floden. I Olympia firade
flickorna en särskilt högtid til Junos ära, och man
lät dem springa i stadium, fördelade i tre klasser. De
yngsta sprungo först; derefter de äldre, och de äldsta
sist. I afseende på deras swaga kön, gaf man stadium
blott 500 fots längd, då den manliga war 800.
OLYMPIUS, et Jupiters tilnamn dyrkad i Olympia. Gudens
tempel och bildstod upbyggdes af Eléernes byte wid
plundringen af staden Pisa. Templet war omgifwet af
colonner, alla af utmärkt wackra stenar. Byggnaden war
68 fot hög, 95 bred och 230 fot lång. Den war betäckt
med skön pentelisk marmor, huggen i form af taksten. I
båda ändar af hwalfwet woro twå gyldene kettlar
uphängde, och midtuti en Segergudinna af förgyld
bronze, stående på en goldene sköld. Gudens bild, af
Phidias, war af guld och elfenben: Jupiter satt på sin
thron, med en krans af oliveblad, i högra handen en
krönt Segergudinna af guld och elfenben, prydd med
bandwippor, samt i wenstra handen en spira, på hwars
öfra ända satt en örn, och der alla slags meteller
prålade. Gudens thron glänste öfwerallt af guld o.
ädla stenar. I de fyra hörnen stodo 4 Segergudinnor
som tycktes räcka hwarandra handen för at dansa, och
twå andra wid Jupiters fötter. Högst up på thronen
öfwer Gudens hufwud, stodo på ena sidan Gratierne, och
på den andra Timmarne, alla såsom Jupiters döttrar.
Konstnärens skicklighet gillades af Guden sjelf; ty
när Phidias hade lagt sista hand wid arbetet, bad han
Jupiter genom något tecken utmärka at arbetet behagade
honom; och i ögonblicket slog åskan ned i
tempel-hwalfwet utan at skada det. I templet
förwarades en ofantlig mängd af dyrbara gåfwor,
skänkta af både grekiska och asiatiska furstar. –
Pausanias omtalar et underwerk med den Olympiske
Jupiters altare, neml. at gladorna , som äro de
starkaste köttätare af alla roffåglar, wisade en
synnerlig aktning för offertiden. Om händelsewis en
glada flög ned på inelfworna eller offerköttet, ansågs
det för et elakt tecken. Se APOMYIUS, POPPELTRÄD. – I
samma tempel hade Eléerne låtit upresa 6 altaren för
12 Gudar; så at man offrade af 2 Gudar på en gång på
samma altare; åt Jupiter och Neptunus på det första;
åt Juno och Minerva på det andra; åt Mercurius och
Apollo på det tredje; at Gratierna och Bacchus på det
fjerde; åt Saturnus och Rhea på det femte, samt åt
Venus och Minerva Ergane på det sjette, – Olympius war
äfwen et Apollos tilnamn.
OLYMPUS, 1. – lärjunge af Marsyas, andre säga dennes
fader, war en namnkunnig flöjtblåsare före Trojanska
kriget. Han war son af Myon, bördig ifrån Mysien, och
tillika utmärkt skicklig på sträng-instrumenter.
Plutarchus säger at denne musikaliske skald författat
åtskilliga nomer eller sånger til Gudarnes ära, neml.
en til Minervas: en sång öfwer wagnarne, och
Polycephalus til Apollos ära. 2. – En annan rygtbar
flöjt spelare ifrån Phrygien, som lefde i Apollos tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
